Beredskapszoner finns runt alla kärnkraftverk. Beredskap syftar på förberedelser för kärnkraftsolyckor med radioaktivt utsläpp. Nuvarande lagstiftning infördes 2022 för att beakta internationella rekommendationer samt erfarenheter från kärnkraftsolyckan i Fukushima (Japan) 2011.

En beredskapszon är det område, ca 25 km runt ett kärnkraftverk, som ligger så pass nära att våra myndigheter anser att det måste finnas förberedda åtgärder i händelse av en olycka. Strålsäkerhetsmyndigheten är expertmyndighet medan Länsstyrelserna implementerar åtgärderna i praktiken då de är ansvariga för statlig räddningstjänst.

Syftet med beredskapszonerna är att minska riskerna för hälsoeffekter såsom livshotande eller bestående skador, cancer etc i händelse av en kärnkraftsolycka.

De huvudsakliga åtgärderna är:

• Inrymning/inomhusvistelse
• Utrymning/evakuering
• Förhandsutdelning jodtabletter

Inrymning betyder att man uppmanas att vara inomhus. Detta då man är mer exponerad för radioaktivitet utomhus än inomhus. Denna åtgärd tänker man sig kan vara aktuell under en kortare tid, ca 1-2 dygn.

Utrymning är en betydligt kraftigare åtgärd med stora konsekvenser och utmaningar. Utöver att kunna evakuera tusentals personer på kort tid ska man även ha förberedelser för att kunna hantera de personer som ev inte kan evakueras. Det inkluderar personer med stora vårdbehov där man istället kan tvingas planera för att viss vårdpersonal ska kunna stanna kvar i området.

Ett av de ämnen som bildas och kan frigöras till luften vid en kärnkraftsolycka är radioaktivt jod. Jod tas upp i kroppen av sköldskörteln. Tanken med jodtabletter är att intag av icke-radioaktivt jod mättar körteln och minskar upptaget av radioaktivt jod. Viktigt är att jodtabletten tas vid rätt tidpunkt – på uppmaning av räddningstjänsten. För tidigt intag kan göra att effekten försvinner och för sent intag kan tom ge motsatt effekt.

Den så kallade yttre beredskapszonen utgörs av området ca 25 km närmast ett kärnkraftverk. Vidare finns en så kallad inre beredskapszon som sträcker sig ca 5 km ut från anläggningen. Den huvudsakliga skillnaden är att den inre zonen prioriteras vid utrymning.

Strålsäkerhetsmyndighetens metod för att komma fram till storleken på zonerna baseras i huvudsak på följande:

• Antagande om olyckans och utsläppets storlek och förlopp
• Historiska observationer av väder/vind – ju mer det blåser desto längre når det radioaktiva molnet på viss tid
• Antagande att inre zon ska utrymmas på 4 timmar och yttre zon på 12 timmar
• Antagande om den stråldos som accepteras

Utifrån ovan har man kunnat beräkna storleken på det område som ska kunna utrymmas inom de antagna tidsgränserna givet att man beaktar väderförhållanden med viss statistisk sk konfidensnivå. Då det bedömdes som väldigt utmanande att praktiskt kunna utföra utrymning av så pass stort område på så pass kort tid valde man att föreslå något mindre zoner. Man föreslog ca 25 km resp ca 5 km vilket även sedan fastställdes i lagstiftningen i förordningen om skydd mot olyckor.

Nedan visas ett exempel på hur beredskapszonerna ser ut runt kärnkraftverket i Oskarshamn. Cirklarna visar avstånden 25 km resp 5 km från anläggningen. Den faktiska utsträckningen av zonerna avviker något då de tex kan följa identifierbara objekt i terrängen såsom vägar etc. Detta för att göra det enklare att i praktiken avgöra om man är i eller utanför en zon. Typiskt är zonerna något större än det som lagstiftningen indikerar.

Då ett radioaktivt moln typiskt breder ut sig snabbare över hav än över land kan man göra zonerna något större för öar/skärgård. Noterbart är att zonen över Öland breder ut sig till ca 35 km från Oskarshamns kärnkraftverk.

Det är respektive Länsstyrelse som beslutar om den exakta utsträckningen.

Nedan visas en illustration för att indikera en möjlig utsträckning i fallet Valdemarsvik. Notera att det bara är avstånden 25 km resp 5 km som är inritade. Det är alltså Länsstyrelsen som skulle besluta den faktiska utsträckningen och den kan alltså avvika från de indikativa avstånden.

Värt att notera är att avståndet från Målma till St Anna skärgårds norra gräns är ca 35 km. Det innebär att en beredskapszon skulle kunna inkludera hela St Annas skärgård, hela Gryts skärgård samt en stor del av Tjust skärgård.

Över land kan man notera att den absoluta merparten av Valdemarsviks kommun samt delar av intilliggande kommuner sannolikt skulle hamna inom beredskapszonen.

Utöver de ovan angivna åtgärderna som det ska finnas beredskap för, finns även kravet på att kunna mäta kontaminering på tex livsmedel, foder och dricksvatten. Kontaminerade livsmedel får saluförbud.

När det gäller dricksvatten skiljer man grovt på ytvattentäkter och grundvattentäkter. Ytvattentäkter är känsligare för att utsättas för kontaminering. Av Valdemarsviks kommuns 5 vattenverk är 3 ytvattenverk. Dessa förser tätorterna Valdemarsvik, Ringarum/Gusum samt Gryt.

Källa: Strålsäkerhetsmyndigheten, Länsstyrelsen i Kalmar, Valdemarsviks kommun