Föreningen Nej till kärnkraft i Valdemarsvik och Gryts Skärvårdsförening har skickat in en gemensam skrivelse till regeringen med synpunkter på den föreslagna lagändringen om obruten kust.

Till Regeringskansliet 2025-12-13
Klimat- och näringslivsdepartementet
kn.remissvar@regeringskansliet.se
Diarienummer KN2025/01872

Synpunkt från Gryts Skärvårdsförening och föreningen Nej till kärnkraft i Valdemarsvik angående lagförslaget Ny kärnkraft i Sverige – fler möjliga platser vid kusten KN2025/01872

Sammanfattning
Gryts Skärvårdsförening och Föreningen Nej till kärnkraft i Valdemarsvik instämmer i behovet av en verkningsfull klimatomställning där tillgång till fossilfri el är en viktig fråga. Det aktuella lagförslaget, som vill tillåta kärnkraftsetableringar i kustområden och skärgårdar med höga natur- och miljövärden, är dock inte rätt väg att gå. De obrutna kusterna är nationellt och internationellt unika miljöer som bör vara fortsatt skyddade mot alla former av storskalig exploatering. Förutom att själva lagförslaget är olämpligt och skadligt för svenska kust- och skärgårdsmiljöer är det även av dålig kvalitet då det saknas en utvecklad bakgrund, motivering och analys kopplat till syftet med rådande lagstiftning. Därtill innehåller det missvisande påståenden och saknar en utförlig och balanserad konsekvensbeskrivning. Den alltför korta remisstiden och det snäva och skeva urvalet av remissinstanser utgör ytterligare stora problem. Den enda rimliga slutsatsen är därför att avstyrka lagförslaget.

Inledning
Lagförslaget handlar om att tillåta etablering av ny kärnkraft inom kustområden som i nuläget är skyddade mot byggnation av storskaliga industrianläggningar, däribland kärnkraftverk. Det handlar bland annat om de områden som ingår i riksintresset för obruten kust, som omfattar Höga kusten, Öland, norra Bohuslän samt norra Smålands- och Östergötlands skärgårdar. Lagförslaget presenterades den 7 oktober och är på remiss fram till den 15 december, vilket får anses vara en kort remisstid. Detta inte minst med tanke på lagförslagets omfattande konsekvenser, som det krävs goda förkunskaper om svensk miljölagstiftning för att kunna sätta sig in i. Det nya lagförslaget är avsett att träda i kraft den 1 juli 2026, ca 1,5 månad före riksdagsvalet. Det finns skäl att anta att brådskan beror på gjorda utfästelser om att det första spadtaget till ny kärnkraft ska tas under mandatperioden. Föreningen Nej till kärnkraft i Valdemarsvik och Gryts skärvårdsförening konstaterar att det som nu sker, där regeringen vill möjliggöra kärnkraftsetableringar i några av Sveriges allra mest känsliga och unika kust- och skärgårdsmiljöer, är en ytterst dålig utveckling. I den mån ny kärnkraft alls ska byggas, så ska det ske på platser som är lämpliga för ändamålet, d v s i första hand på platser där det redan finns kärnkraft eller andra större industrianläggningar.

Bakgrund om obruten kust och dagens skydd av dessa kuststräckor
Riksintresset obruten kust tillkom i kölvattnet av efterkrigstidens omfattande exploatering av Sveriges kuster med större stålverk, pappersbruk, oljeraffinaderier, kraftverk m m. Med kärnkraftens inträde ökade exploateringen ytterligare. Under 1970-talet växte ny kunskap fram om vikten av att värna och hushålla med mark, vatten och andra natur- och miljövärden.

Därför infördes på 1980-talet lagstiftningen om obruten kust, som idag är en del av miljöbalken.

Det går att dra paralleller mellan obruten kust och lagstiftningen kring Sveriges nationalälvar. Båda har samma typ av skydd från storskaliga verksamheter och har kommit till som en följd av alltför omfattande exploatering av andra kuster och vattendrag. Ett bättre namn för de skyddade kuststräckorna vore därför nationalkuster. Idag skulle ingen seriöst driva frågan om att bygga ut Vindelälven, Kalixälven, Torneälven eller Piteälven och detsamma borde gälla för de obrutna kusterna.

Lagförslaget innebär omfattande förändringar som hotar känsliga och unika miljöer Den nu gällande miljölagstiftningen skyddar de sista återstående relativt oexploaterade och helt unika kuststräckorna i Sverige från utbyggnad av bl a industrier, vindparker, raffinaderier och kärnkraftverk. Det aktuella lagförslaget innebär att det fortsatt kommer vara förbjudet att anlägga de flesta sorters storskaliga industrier i dessa miljöer, men just etablering av kärnkraftverk vill regeringen nu möjliggöra.

Den föreslagna lagförändringen är omfattande och öppnar för att områden som tidigare har haft ett starkt skydd nu storskaligt kan exploateras, med omfattande och oåterkalleliga negativa effekter på boendemiljöer, miljövärden, natur- och friluftsliv, lokalt näringsliv m m. Förslaget är djupt oroande för alla som värnar om de berörda platserna och deras unika natur- och miljövärden i vattnet och på land. Vi får backa långt tillbaka i tiden för att finna ett förslag som har sin motsvarighet till detta. För hundra år sedan handlade det om ett av Europas då mest spektakulära vattenfall, Stora Sjöfallet i Norrbotten. Det är än idag en exploatering som är som ett öppet sår och som berör många människor på ett djupt plan. Låt oss inte upprepa historiens misstag.

Ett tunt lagförslag med undermålig analys och konsekvensbeskrivning
När lagförändringar förbereds brukar det göras en offentlig utredning som grundligt går igenom den historiska bakgrunden till nuvarande lagstiftning, redogör för de överväganden och bedömningar som ligger bakom ett lagförslag, och även diskuterar de tänkbara konsekvenserna av en lagförändring. Vi noterar att det aktuella lagförslaget inte följer denna tradition. Ingen utredning har gjorts, utan förslaget består av en promemoria på knappt 17 sidor. Den information som finns om lagförslagets konsekvenser är missvisande. Bland annat står det att de föreslagna ändringarna ”har inte i sig någon direkt påverkan på miljön, klimatet eller människors hälsa eftersom det alltid kommer att krävas en prövning i det enskilda fallet” (s. 15). Men själva kärnan i lagförslaget är att kraftigt marginalisera och försvaga skyddet av naturmiljö, kulturmiljö, boendemiljö och värden för det rörliga friluftslivet. Att då hävda att det inte har någon påverkan på dessa värden är felaktigt och vilseledande. Endast i det fall att det aldrig kommer att byggas någon kärnkraft i de aktuella områdena stämmer påståendet. Men i så fall hade lagförändringen inte behövt göras.

Alltför kort remisstid och snäv lista av remissinstanser
Regeringens promemoria är daterad till den 7:e oktober och sista dag för remissyttrande är den 15:e december, vilket är en mycket kort remisstid i relation till lagförslagets omfattning. Urvalet av remissinstanser är relativt snävt och även skevt med tanke på lagförslagets omfattning och tänkbara konsekvenser. På listan av remissinstanser noterar vi att ett ovanligt stort antal aktörer med intressen inom kärnkraftsindustrin. Många fler miljöorganisationer samt brett och djupt kunniga forskningsorganisationer såsom universitet och forskningsinstitut hade behövt ingå för att få en bred och nyanserad genomlysning.

Anmärkningsvärt är att merparten berörda regioner inte har bjudits in att yttra sig, trots att det är de som har ansvar för frågor om skärgårds- och landsbygdsutveckling m m i berörda områden. Med tanke på den korta remisstiden, i kombination med det både tunna och delvis missvisande innehållet i promemorian, finns det en uppenbar och stor risk för att remissinstanser inte har kunnat sätta sig in och på ett grundläggande sätt förstå lagförslaget, inte hinner ta ställning i frågan, och att genomlysningen sammantaget blir bristfällig. Av de kommuner som hittills har svarat på remissen kan noteras att flera avstår möjligheten att yttra sig. I några fall framgår det att avsaknad av svar beror på den korta svarstiden. Det är tydligt att regeringen har gjort det svårt för demokratiskt styrda organisationer att ha en bra process i frågan. I slutändan riskerar detta att undergräva allmänhetens förtroende för hur lagstiftningsprocesser går till och grunden för demokratiska beslut med stor påverkan på dagens och morgondagens generationer.

Lämpliga platser och kommunalt självbestämmande
Gryts skärvårdsförening verkar för en långsiktig utveckling i Gryts skärgård, som ökar möjligheterna att kommande generationer ska kunna bo, verka i och uppleva skärgården och glädja sig åt och ta del av en levande skärgårdskultur, biologisk mångfald och ren natur m m. Föreningen Nej till kärnkraft i Valdemarsvik tar inte ställning i frågan om kärnkraft i stort, men motsätter sig tydligt alla former av kärnkraftsetableringar i Valdemarsviks kommun och Gryts skärgård och värnar om den obrutna kusten. I den mån nya kärnkraftsanläggningar över huvud taget ska komma till stånd, så bör det ske på platser som är lämpliga, t ex platser där det finns en utbyggd teknisk infrastruktur och där det inte handlar om att förstöra oexploaterad natur och unika miljövärden med växt- och djurliv på land och i vatten. Av stor vikt är även ett fortsatt kommunalt självbestämmande. Med tanke på att det förbereds flera andra lagförändringsförslag som bl a syftar till att förenkla och förkorta olika tillståndsprocesser inför kärnkraftsetableringar vill Gryts Skärvårdsförening och föreningen Nej till kärnkraft i Valdemarsvik särskilt inskärpa vikten att det kommunala vetot bibehålls oförändrat. Det är således av största vikt att kommuner även fortsättningsvis har rätt till sitt självbestämmande i denna fråga.

För föreningen Nej till kärnkraft i Valdemarsvik
Björn Horgby
Nej till kärnkraft i Valdemarsvik

För Gryts Skärvårdsförening
Erik Fahlbeck
Gryts skärvårdsförening

Lagförslaget: Ny kärnkraft i Sverige – fler möjliga platser vid kusten
Remissinstanser och remissvar