Regeringen vill ändra reglerna så att kärnkraft ska kunna byggas vid skyddade kuster och skärgårdar. En stor del av Sveriges kuster är i dag skyddade i miljöbalken så att industriella byggnationer och kärnkraftverk inte får byggas där. Det gäller bland annat Valdemarsviks kust och Gryts skärgård.

Nu vill regeringen ta bort skyddet av de obrutna kusterna och i ett lagförslag föreslås att kärntekniska anläggningar, dvs kärnkraftverk, ska undantas från dessa restriktioner.

– Vi gör nu hela kusten, inklusive våra öar, tillgänglig för kärntekniska installationer, sa klimatminister Romina Pourmokhtari då.

Promemorian offentliggjordes 7 oktober och regeringen bjöd in olika remissinstanser att svara senast 15 december, en mycket kort tid för en så omfattande förändring.

Skarp kritik från tunga remissinstanser

Nu riktar ett stort antal tunga remissinstanser skarp kritik mot lagförslaget, som av många instanser helt avstyrks. Kritikerna menar bland annat att förslaget är illa utrett, bristfälligt motiverat och i grunden onödigt. Och att förslaget riskerar att ha mycket negativ påverkan på natur och miljö med stora historiska värden.

Kritiken mot lagförslaget berör bland annat följande punkter.

1. Beslutsunderlaget bedöms som gravt bristfälligt

Flera tunga myndigheter och akademiska institutioner (KTH, Chalmers, SMHI, HaV, Naturvårdsverket, Mark- och miljödomstolen) anser att underlaget inte når upp till grundläggande krav för lagstiftning. Promemorian håller inte heller den analytiska nivå som krävs för en så genomgripande förändring av miljöbalken.

• Centrala frågor saknas eller behandlas ytligt:
  – säkerhet och beredskap
  – klimatförändringar (havsnivåer, extremväder)
  – kumulativa miljöeffekter
  – försvars- och utrikespolitiska konsekvenser
  – försäkringsbarhet och ekonomiska risker för tredje man
• Det saknas en nationell helhetsanalys av var ny kärnkraft faktiskt behövs – och om nya platser alls krävs.
• Chalmers och KTH pekar på att: energisystemets behov inte är tillräckligt analyserade, alternativa lösningar (befintliga platser) inte prövats, säkerhets-, beredskaps- och riskfrågor behandlas ytligt.
• Länsstyrelserna bedömer konsekvensbeskrivningarna som ”mycket knapphändiga” i relation till frågans vikt.
• Mark- och miljödomstolen i Växjö konstaterar att domstolen inte kan tillstyrka lagförslaget på grund av bristande konsekvensanalys.

“Promemorian i sin helhet är ett teoretiskt hastverk utan basal geografisk miljö- och naturkännedom, och bör därför i sin helhet underkännas som beslutsunderlag. Promemorian avstyrks därmed i sin helhet.”
(Naturskyddsföreningen Östergötland)

“Domstolen kan inte tillstyrka lagförslaget.”
(Växjö mark- och miljödomstol)

“ Chalmers anser att promemorian inte innehåller ett tillräckligt utvecklat beslutsunderlag för de föreslagna ändringarna av lokaliseringsreglerna för kärntekniska anläggningar. Motiveringarna för att öppna ytterligare kustnära områden är svagt underbyggda, och flera centrala konsekvensområden, inklusive säkerhets- och beredskapsfrågor, behandlas endast översiktligt. Chalmers avstyrker därför förslagen i deras nuvarande form.”
(Chalmers)

“Att ta bort förbuden innebär en mycket ingripande förändring, utan att en samlad analys av påverkan redovisats.”
(SMHI)

”Promemorian i sin helhet är ett teoretiskt hastverk utan basal geografisk miljö- och naturkännedom.”

2. Skyddet av obruten kust urholkas – ett grundfundament i miljöbalken hotas

Många instanser ser förslaget som ett principiellt brott mot miljöbalkens hushållningsregler.

• Skyddet för obruten kust är till för att bevara sammanhängande landskap, inte enskilda punkter.
• Ett generellt borttagande av förbudet riskerar att leda till fragmentering av natur- och kulturvärden.
• Flera myndigheter varnar för att detta öppnar dörren för fortsatta försvagningar av miljölagstiftningen.

“Ett eventuellt genomförande öppnar också upp för fortsatta försvagningar av miljölagstiftningen, vilket undergräver dess legitimitet.” (BirdLife Sverige)

“Förändringen skulle bidra till fragmentering av sedan länge strukturbildande regleringar om hushållningen med mark- och vattenresurser.”
(Länsstyrelsen Östergötland)

“Förslaget skapar en speciallösning för ett visst intresse.”
(Skärgårdarnas Riksförbund)

3. Mycket stora och långsiktiga miljöingrepp i känsliga kust- och havsmiljöer

Kärnkraft innebär inte bara en reaktor – utan ett helt industriellt system.

• Kylvattenutsläpp (50 m³/s per reaktor, ca 10 °C varmare) påverkar kustekosystem kraftigt. KTH pekar på betydande temperaturhöjning av havsvatten och historiskt dokumenterade negativa effekter på kustekosystem.
• Infrastruktur som hamnar, kylvattenkanaler, tunnlar, vägar och kraftledningar innebär omfattande fysisk exploatering.
• Grunda kustmiljöer (t.ex. Öland) är särskilt känsliga och riskerar irreversibla skador.

“Utbyggnad av kärnenergianläggningar, även i mindre skala, utgör ett mycket stort miljöingrepp som blir starkt strukturbildande för hushållningen med mark och vattenresurser i ett långsiktigt perspektiv.”
(Länsstyrelsen Östergötland)

”Vi tror att skyddet för natur- och kulturvärden riskerar att inte kunna upprätthållas, vilket promemorian utlovar, om lagändringarna kommer till stånd.”
(Vattenmyndigheten, Södra Östersjön)

4. Samexistensargumentet underkänns av ansvariga prövningsmyndigheter

Regeringens påstående om samexistens mellan kärnkraftsetablering och frilutftsliv får direkt mothugg från länsstyrelserna, som ansvarar för att bedöma just dessa avvägningar.

• Länsstyrelserna bedömer att:
  – kravet på att undvika påtaglig skada sannolikt inte kan uppfyllas,
  – samexistens med friluftsliv och turism är ”mycket svår att möjliggöra”.
• Detta väger tungt eftersom det är samma myndigheter som senare skulle pröva sådana ansökningar.

“Kravet på att säkerställa att inte påtaglig skada ska uppkomma torde vara svårt att uppfylla när det gäller så pass stora exploateringar.”
(Länsstyrelsen Östergötland)

“Hur kan dylika anläggningar och friluftsliv och turism samexistera?”
(Svenskt Friluftsliv)

5. Internationell praxis och rationell lokalisering ignoreras

Nästan alla instanser som berör frågan förespråkar:

• utbyggnad vid befintliga kärnkraftslägen,
• koncentration i redan exploaterade områden,
• nationell strategisk planering.

Att öppna nya, skyddade kustavsnitt ses som onödigt och ologiskt.

• KTH konstaterar att det internationellt är ytterst ovanligt att bygga ny kärnkraft på helt nya platser, nästan alla länder koncentrerar nybyggnation till befintliga anläggningar.
• Promemorian saknar förklaring till varför Sverige bör avvika från denna praxis.

“Promemorian ger ingen förklaring till varför Sverige bör avvika från internationell praxis i detta hänseende.”
(KTH)

”Naturvårdsverket avstyrker förslaget om att ta bort förbudet i 4 kap. 3 § miljöbalken. Det finns gott om områden som inte omfattas av bestämmelserna i 4 kap. 3 § miljöbalken och som därigenom borde komma i fråga innan dessa begränsade områden med särskilt höga nationella värden tas i anspråk.”
(Naturvårdsverket)

“Ny kärnkraft bör i första hand placeras i anslutning till redan befintliga anläggningar där kusten redan är ianspråktagen.”
(SIKO)

“Anläggningarnas behov av att placeras längs med våra kuster, särskilt de med historiskt starkt skydd mot exploatering, kan därför ifrågasättas.”
(Växjö mark- och miljödomstol)

6. Kommunalt självstyre och lokal demokrati riskerar att urholkas

Kommuner och SKR lyfter demokratiaspekten som avgörande.

• Kärntekniska anläggningar får extremt långsiktiga lokala konsekvenser.
• Risken finns att stora kustarealer i praktiken blir riksintressen för kärnkraft.
• Kommunalt veto lyfts som absolut avgörande.

”Att det kommunala vetot inte förändras är för vårt ställningstagande helt avgörande.”
(Valdemarsviks kommun)

7. Fel metod: generellt upphävande i stället för selektiv prövning

Flera instanser accepterar inte regeringens logik att “öppna allt” för att kunna pröva några få platser.

• Om vissa platser är lämpliga bör de identifieras specifikt.
• En generell lagändring är ett oproportionerligt ingrepp.
• Nationell planering efterlyses i stället för ad hoc-lösningar.

“Att dagens förbud utesluter vissa platser är inte skäl för att upphäva skyddet generellt.” (Länsstyrelsen Östergötland)

Sammantaget möter regeringens förslag massiv kritik från tunga expert- och myndighetsinstanser.

Chalmers och KTH bedömer att beslutsunderlaget är otillräckligt och att vare sig energisystemets behov, alternativa lokaliseringar eller säkerhets- och riskfrågor har analyserats på den nivå som krävs för lagstiftning.

Länsstyrelserna varnar för att förslaget innebär ett genomgripande ingrepp i miljöbalkens hushållningsregler, riskerar att fragmentera skyddet för obruten kust och medför mycket stora, långsiktiga miljöingrepp i känsliga kust- och havsmiljöer.

Växjö mark- och miljödomstol kan inte tillstyrka lagförslaget och ifrågasätter om kärnkraft alls bör lokaliseras till historiskt skyddade kustområden, särskilt i ljuset av bristande konsekvensanalyser och pågående klimatförändringar.

Den samlade bilden är att förslaget är bristfälligt utrett, oproportionerligt i förhållande till sitt syfte och att det finns bättre, mindre ingripande sätt att möjliggöra ny kärnkraft utan att urholka grundläggande principer i miljöbalken. 

Fotnot: alla remissvar finns att läsa här.