Debattartikeln är skriven av föreningens styrelse och är ett svar på en ledare i Norrköpings Tidningar.

Norrköpings Tidningar 2026-04-16
Debatt: Kärnfrågan är platsens lämplighet

Svenska kraftnät menar att det är bäst att bygga där det finns både kapacitet i ledningsnät och annan infrastruktur (SvD 20260327). Det är kloka tankar i det fall man vill ha ny kärnkraft.

Jeanette Widén skriver på NTs ledarsida (20260325) att Valdemarsvik borde säga ja till ett kärnkraftverk.

Först kan vi konstatera att Widén använder det missvisande uttrycket ”små SMR-parker”. Begreppet ”SMR-park” är påhittat av dem som vill få oss att tro att det handlar om något litet. Men som regeringens kärnkraftssamordnare konstaterade i Sveriges Radio (2026-03-25) så skulle kärnkraftverket bli nästan lika stort som Sveriges största kärnkraftverk Forsmark. Vattenfall som vill bygga fem liknande reaktorer vid Ringhals (i anslutning till befintligt kärnkraftverk) använder inte ens uttrycket SMR utan poängterar att ”small” bara betyder att respektive reaktor har lägre effekt än konventionella storskaliga reaktorer. Låt oss en gång för alla begrava det missvisande begreppet ”SMR-park” och konstatera att det i fallet Valdemarsvik handlar om ett stort kärnkraftverk!

Vår förening tar varken ställning för eller emot ny kärnkraft i Sverige. Vi arbetar emot en etablering av kärnkraft vid Valdemarsviken. Den som, likt Widén, vill ha ny kärnkraft måste ställa sig frågan vad som är en lämplig plats för ett kärnkraftverk. Här missar Widén kärnfrågan – Varför är Målma vid den smala Valdemarsviken, i direkt anslutning till en av Sveriges vackraste och mest känsliga skärgårdsmiljöer, den lämpligaste platsen för ett stort kärnkraftverk?

Med ett kärnkraftverk kommer också behovet av tung infrastruktur, såsom industrihamn, breda kraftledningsgator etc. Förutom stora samhällsekonomiska kostnader innebär det även omfattande påverkan på lokalmiljön. Att, likt Widén, tycka att hänsyn till lokal påverkan ska stå tillbaka är för oss helt främmande.

De geografiska förutsättningarna spelar en avgörande roll för en plats lämplighet och får ju betraktas som givna. Det finns många frågor som behöver besvaras av de som argumenterar för kärnkraft i Valdemarsvik. Några av de mest uppenbara är:

  • Varför skulle det vara en god idé att anlägga en stor industrihamn i den smala Valdemarsviken?
  • Varför anses den känsliga skärgårdsmiljön och Östersjöns enda fjord vara ett bra ställe för ett kylsystem som kräver 90 kubikmeter vatten per sekund?
  • Vad blir konsekvenserna av att dra nya breda kraftledningsgator för vad Kärnfull Nexts VD kallar ”riktigt stora elledningar på 400 kV” (SvD 2026-03-27) genom inte bara Valdemarsviks kommun utan även angränsande kommuner?

Listan kan göras betydligt längre. Widéns ledare ger inga svar. Svenska kraftnät menar att det är bäst att bygga där det finns både kapacitet i ledningsnät och annan infrastruktur (SvD 20260327). Det är kloka tankar i det fall man vill ha ny kärnkraft.

Så varför fokuserar inte Kärnfull Next på de mest lämpliga (minst olämpliga) platserna i Sverige? De har helt enkelt inte tillgång till dem då dessa kontrolleras av andra aktörer.

Västervik är ett bra exempel på en kommun som tackat nej till en etablering. Inte för att kommunen generellt är emot kärnkraft utan för att den moderatledda kommunstyrelsen inser att den föreslagna platsen (Stora Askö) är olämplig och att viktiga värden såväl ur lokalt som nationellt perspektiv skulle hotas, se ”Gör som Västervik – säg nej till kärnkraftsförsäljarna”. Målma vid Valdemarsviken, där Kärnfull Next vill bygga ett upp till tre gånger större kärnkraftverk, har ännu sämre förutsättningar – inte minst till följd av kylvattnets effekter.

Vi uppmanar än en gång Valdemarsviks politiker att konstatera att en etablering invid Valdemarsviken inte är lämplig och att säga – nej tack!

John Askling, Johnny Gliving, Birgitta Hellman Magnusson, Björn Horgby, Björn Ingelgård, Karolina Isaksson, Mika Liffner och Nils Schirren

För föreningen ”Nej till kärnkraft i Valdemarsvik”

NT:s ledarsida svarar

”Nej till kärnkraft i Valdemarsvik” menar att frågan handlar om platsens lämplighet, inte om ett generellt motstånd till kärnkraft. Om kärnkraft inte byggs i Valdemarsvik, var ska den då byggas?

Sverige står inför ett kraftigt växande elbehov. I det läget räcker det inte att peka på problem med ett enskilt projekt. Den som säger nej behöver visa var ny planerbar energiproduktion är möjligt.

Storskalig energiproduktion innebär miljöpåverkan. Föreningen lyfter relevanta frågor men bortser från att detta hanteras inom ramen för tillståndsprocess, miljöprövning och teknisk utveckling. De är inte i sig skäl nog att avfärda en etablering.

Att hänvisa till att andra sagt nej löser inga problem. Om varje plats avfärdas med hänvisning till lokala värden riskerar vi att inget byggs alls.

Det är en bekväm hållning, men inte ansvarstagande.

Den avgörande frågan är inte var det är svårt att bygga, utan var det är möjligt att bygga. På den punkten blir föreningen svaret skyldig.

Jeanette Widén