Britt Åkerlind: ”Vi måste värna om vår skyddade natur”

Jag träffar Britt Åkerlind, som har fritidshus på Lilla Ålö, en kall och solig vinterdag. 

”Det var mina svärföräldrar som köpte en liten stuga på Lilla Ålö i början på 70-talet. Sedan dess har det varit vår oas. Det har blivit släktens mötespunkt där vi samlas för att andas ut, fylla på med energi och bara vara i skärgården, och känna att vi är en del av den. Vi har seglat framför allt i Östergötlands skärgård genom åren och då träffat många personer från andra närliggande länder som söker sig till vår unika skärgårdsmiljö.”

Området har setts som intressant för kärnkraft och kolkraft under 60-talet, men de planerna lades ner. 

”Visst behöver vi energi, men vi kan diskutera i vilken form och hur mycket vi behöver”, resonerar Britt. Man talar inte om den samlade bilden av energiförsörjningen. Det gör det svårt för befolkningen att få en helhetsbild. Jag tycker inte att folk får en rimlig information. Sånt här tar tid och måste få göra det. Demokrati tar tid. Vi har så mycket regler kring bygglov och industrietablering etc. och nu plötsligt kommer det här i en lagstadgat skyddad miljö.

”Varför kan man inte bygga ut kärnkraften på de platser där infrastrukturen redan finns? Man måste tänka samhällsekonomiskt och hur det kan göras så effektivt som möjligt och med minsta möjliga påverkan på miljö och de människor som kommer att påverkas. Det här är en stor fråga som kommer påverka alla i Valdemarsviks kommun. Det känns obehagligt att de just nu sittande majoritetspolitikerna genom ett klubbslag i kommunfullmäktige kan förvandla Valdemarsviks kommun från en skärgårdskommun till en kärnkrafts-kommun för all framtid. Då kan vi inte backa. Det kommer bli ett sår som inte läker. Vi måste värna om den redan skyddade naturen.”

”Skulle man i Valdemarsviks skärgård låta bygga kärnkraftverk kommer stora naturvärden gå förlorade, både lokalt, nationellt och även internationellt. Vår skärgård är faktiskt världsunik.”

Visst behöver kommunen arbetstillfällen, men att de skulle bli särskilt många i samband med kärnkraft-etablering, tror inte Britt. Det här bolaget Kärnfull Next  brinner inte för vår bygd. För dem är vi bara ett projekt, de skaffar nödvändiga tillstånd, säljer och går sedan vidare till nästa liknande projekt. Denna typ av projekt är så stora att det bara är multinationella företag som kan driva dem och de har oftast egen personalförsörjning.

Jag frågar Britt vad hon ser för möjligheter framåt för Valdemarsviks kommun. Det glittrar i hennes ögon när hon säger: Tänk att man kan åka på Östgötatrafikens biljett ändå ut till Harstena! Naturen ger oss mycket vi behöver.

”Det måste vi tänka på själva och lära våra barn! Vi måste tro på framtiden, det finns mycket vi kan göra, vi kan inte tro något annat!”

När blir nästa besök på Ålö, undrar jag, blir det till våren? Nejdå! Vi längtar alltid dit och nu när det har varit så kallt går det att gå ut till stugan över isen!

”Valdemarsvik är en fantastisk plats med unik natur, möjlighet till sommarkollon, båtliv och annan hittills outnyttjad upplevelsebaserad turism. Många söker sig hit för de värden som finns. Skärgården, tystnaden, doften av skog, stillheten och ljudet av vågskvalp. I framtiden kommer vi i ännu högre grad än nu behöva dessa oaser. Är det inte just det som Valdemarsvik ska utveckla och leva på”, frågar sig Britt.

Text och foto: Mika Liffner