Då Norrköpings Tidningar (NT) nekade oss den slutreplik som normalt tillkommer ursprungsskribenten, och istället gav den möjligheten till Kärnfull Nexts John Ahlberg, väljer vi att publicera vår slutreplik här. Sprid gärna på alla sätt!

Replikskiftet inleddes med att vi skrev debattartikeln Gör som Västervik – säg nej till kärnkraftsförsäljarna som publicerades i NT den 31 december. En replik från Kärnfull Nexts John Ahlberg publicerades i NT den 10 januari. Vi skrev då ännu en artikel som vi antog skulle vara debattens slutreplik, då det är det vanliga förfarandet. I stället valde NTs debattredaktion att ge sista ordet till Ahlberg, med motiveringen att han och företaget blivit ”angripna”.

Vår uppfattning är att vi på ett sakligt och faktabaserat sätt svarade på frågan som Ahlberg hade ställt till oss om vad vi avser med ”vilseledande löften”. Att påtala felaktigheter avseende företagets agerande, och att göra det med konkreta exempel är knappast ett angrepp. Vi anser att det är av stor vikt att belysa dessa förhållanden för lokalpolitiker och allmänhet. Därför publicerar vi vår slutreplik här.

Slutreplik: ”Kärnfull Next fortsätter att vilseleda”

Kärnfull Nexts John Ahlberg skriver i sin slutreplik i NT den 29 januari att vi riktar allvarliga anklagelser mot projektet och företagets avsikter. Det stämmer. Vi anser att företagets osakliga och vilseledande kommunikation måste granskas för att lokalpolitiker och allmänhet ska få korrekt information och kunna fatta välgrundade beslut.

Ett av de missförhållanden som vi har lyft fram är hur företaget använder studier utan relevans för Valdemarsvik för att påstå att en mängd nya lokala jobb är att vänta. Att en kanadensisk studie som baseras på helt andra förutsättningar har använts som grund för företagets utfästelser om lokala jobb är tydligt. Det framgick av de bilder som företaget visade på det offentliga informationsmötet i Valdemarsvik hösten 2024. Samma siffror användes vid en presentation för Västerviks politiker i juni 2025. Vilseledande information om 500 nya jobb per reaktor ligger kvar på företagets hemsida snart tre år efter att man medgivit att den typ av undersökningar som man använt sig av inte är relevanta för svenska förhållanden. Ingen seriös bedömare skulle säga att detta är en trovärdig siffra för Valdemarsvik.

Om flera SMR byggs på samma plats blir det färre arbetstillfällen per reaktor.

De tänkta reaktorerna konstrueras för att kunna skötas av relativt få personer. Enligt reaktorleverantören GE Hitachi sysselsätter en sådan SMR (small modular reactor) ca 70 personer. Om flera SMR byggs på samma plats blir det färre arbetstillfällen per reaktor. Ytterligare effekter på lokal sysselsättning skulle vara begränsade. Dels för att kommunen är liten och utan företag som kan dra nytta av en etablering, dels på grund av logiken i SMR-konceptet där komponenter är globalt standardiserade och i praktiken endast tillverkas av certifierade tillverkare utomlands. Av de arbetstillfällen som ändå skapas måste man vidare ställa sig frågan hur många som blir utländska fly-in-fly-outjobb eller inpendlare som inte betalar skatt i kommunen.

Samtidigt riskerar etableringen att slå hårt mot t ex besöksnäringen och de företag som är direkt och indirekt knutna till den. Sådana negativa effekter skulle dessutom uppstå tidigt, långt innan man ens vet om de nya jobb man hoppas på kommer att realiseras. Vad nettoeffekten på sysselsättningen blir är det ingen som vet – inte ens om den blir positiv eller negativ.

Om man därtill beaktar eventuella krav på kommunal medfinansiering, t ex av viss infrastruktur (vägar, djuphamn m m) ser kalkylen ännu sämre ut för kommunen. De eventuella ekonomiska nyttorna kommer inte stå i proportion till det höga priset lokalt, som utöver det ekonomiska även t ex inkluderar omfattande och oåterkalleliga negativa konsekvenser för miljön både på land och i vatten.

Ahlberg skriver att inget i processen kräver att miljölagstiftning rivs upp. Det är inte sant. Med dagens miljölagstiftning är ny kärnkraft förbjuden längs obrutna kuster, vilket inkluderar Gryts skärgård. Kärnfull Next har själva deltagit i remissprocessen gällande det lagförslag som har presenterats med syfte att förändra aktuell miljölagstiftning och är fullt medvetna om att det krävs lagförändringar för att genomföra en kärnkraftsetablering. Företaget har även i en intervju i NT (2025-04-17) sagt att ”Miljöbalken är absolut ett hinder för oss i dagsläget”. Utan en uppluckrad lagstiftning kan inte Kärnfull Next genomföra sina planer i kommunen.

Ahlberg skriver vidare att vår förenings hållning inte gynnar miljön. Tyvärr förklarar han inte hur han menar, men ett av vår förenings primära syften är att förhindra den stora negativa miljöpåverkan som är att vänta av en kärnkraftsetablering. Det handlar bl a om kylvattnets påverkan på Valdemarsviken vid såväl intag som utsläpp, kraftledningsgator genom skogar, åkrar, hagar och boendemiljöer, en enorm mängd tunga transporter under den långa byggtiden, anläggning av djuphamn och fysisk avspärrning i den smala Valdemarsviken, oåterkalleliga ingrepp i känsliga miljöer med skyddad status och hot mot arter.

Ytterligare ett argument som Ahlberg anför i sin replik är att den aktuella fastigheten utreddes som lämplig för kärnkraft redan på 1970-talet. Men redan då insåg man de negativa konsekvenserna av reaktorernas kylvatten, vilket var en av anledningarna till att valet föll på Oskarshamn, med dess närhet till öppet hav. Mycket har hänt sedan dess. Kunskaper om miljöeffekter och förståelsen för naturvärden är långt mycket större, åtminstone hos de flesta. Idén om ett kärnkraftverk vid Valdemarsviken var dålig då och är det idag.

När det gäller platsens lämplighet talar alla tunga argument emot Valdemarsvik.

Ahlberg skriver även att om platsen bedöms olämplig så ska det inte byggas ett kärnkraftverk här. Det är redan uppenbart att detta inte är en lämplig plats. Geografin med den smala, fjordliknande Valdemarsviken går det inte att komma runt. Området hyser naturtyper som ur både ett nationellt och internationellt perspektiv har ett mycket högt bevarandevärde. Det saknas relevant infrastruktur såsom hamn och kraftledningar. Listan kan göras lång. När det gäller platsens lämplighet talar alla tunga argument emot Valdemarsvik. I den mån det ska byggas ny kärnkraft i Sverige bör det göras på de minst olämpliga platserna. Så varför fokuserar företaget då inte bara på dessa platser? Kärnfull Next har helt enkelt inte tillgång till dem, då de kontrolleras av andra aktörer. Därav ivern att binda upp en kommun som Valdemarsvik, trots att det saknas grundläggande förutsättningar och skulle innebära oåterkalleliga ingrepp i oexploaterade kuststräckor och känslig miljö.

Vi möts alltmer av oro från boende i kommunen. Det handlar om livsverk och drömmar som riskerar att slås sönder. Andra beskriver ovissheten som lägger sig som en våt filt över bygden. Och då har vidden av de potentiella konsekvenserna för kommunen ännu inte nått flertalet. Ahlberg skriver att vår ståndpunkt hämmar Valdemarsviks utveckling. Vi menar snarare att Valdemarsvik hämmas av hotet om ett storskaligt kärnkraftverk.

Den ursprungliga debattartikeln vi skrev utgick från Västervik. Där har den moderatledda kommunstyrelsen också uppvaktats av Kärnfull Next men landat i ett tydligt nej med hänvisning till olämplighet och behovet av att värna viktiga värden bland annat för friluftslivet och övriga riksintressen, samt undvika att utsätta boende för den stora oro som hotet om ett kärnkraftverk innebär.

Samma svar borde vara en självklarhet även i Valdemarsvik!

John Askling, Johnny Gliving, Birgitta Hellman Magnusson, Björn Horgby, Björn Ingelgård, Karolina Isaksson, Mika Liffner och Nils Schirren

För föreningen ”Nej till kärnkraft i Valdemarsvik”