Kommunstyrelsen i Valdemarsvik har nyligen avsänt ett positivt remissvar till näringsdepartementet på lagförslaget att öppna för kärnkraft i våra skärgårdar.
Detta beslut, som i högsta grad påverkar vår framtid, togs med knappast möjliga majoritet (7 – 6).
Eftersom det framkommit att lagförslaget delvis missförståtts, är det viktigt att klargöra vad det handlar om. Och vad det inte handlar om.
1. Lagförslaget handlar INTE till någon del om strandskyddsreglerna. Strandskyddet ändras eller berörs alltså inte överhuvudtaget!
2. Lagförslaget handlar däremot om att möjliggöra kärnkraftsetableringar i vår skärgård, där det hittills gällt ett absolut förbud mot kärnkraft.
Detta har kallats för skyddet för ”den obrutna kusten” längs sträckan Simpevarp – Arkösund.
Genom förslaget tas förbudet mot kärnkraft i skärgården helt bort, samtidigt som det bibehålls för andra större industrietableringar.
Om du tycker detta verkar ologiskt, är du nog på rätt spår.
Öppnar dörren för kärnkraft i skärgården
Lagförslaget handlar alltså om kärnkraft, och inget annat än kärnkraft.
Att det sedan finns ett antal andra regler som måste beaktas för att nya kärnkraftsreaktorer ska få byggas är en annan sak.
Men det är rättvisande att säga att lagförslaget, som kommunstyrelsen har tillstyrkt, definitivt öppnar dörren på vid gavel för ny kärnkraft i Valdemarsviken!
Opinionsarbetet måste därför intensifieras.
Ni som redan har insett de negativa följderna för kommunen och dess medlemmar vad gäller miljö, ekonomi, attraktionskraft och risker. Påverka era grannar och arbetskamrater, påverka era politiker.
Låt oss gemensamt och kraftfullt säga Nej till kärnkraft i Valdemarsvik!
Bli medlem och ge oss ert stöd för att stoppa ett uruselt förslag som riskerar förstöra för generationer.
Regeringens lagförslag
Lagförslaget: Ny kärnkraft i Sverige – fler möjliga platser vid kusten
Remissinstanser och remissvar
Föreningens skrivelse till Valdemarsviks kommun
Ladda ner skrivelsen
Beslutsprotokoll från kommunstyrelsen
Ladda ner KS-protokollet från 2025-11-17 (sid. 37-46)