Lennart fotograferar hotade och fridlysta arter i Valdemarsviken

Lennart Bäckman är deltidsboende vid Tappen, som ligger ett stenkast från Målma där det planeras för ett kärnkraftverk. Hans stora intresse är naturfotografering och han har fotat många fridlysta och hotade djurarter i den känsliga skärgårdsmiljön vid Målma och Valdemarsviken. Läs hans berättelse och se bilderna på djurarter som kan komma att påverkas av kärnkraftsbygget.

”Förstör inte vår vackra skärgård”

Paddlar i kvällsljuset i den vackra Valdemarsviken där jag vistats i 25 år, numera som deltidsboende. Hur kommer skärgården och den långa fjorden att förändras om 10 år för de fastboende, deltidsboende, befintliga företagare och för naturen?

Hur mycket påverkar den enormt stora mängd varmt kylvatten, som ska släppas ut innanför Stora Ålö? Hur mycket mer algblomning kommer temperaturökningen att ge?

Där jag paddlar kommer det kanske att ligga en industrihamn med en lång pir tvärs ut i Valdemarsviken för att kunna ta emot kärnkraftsfartyget m/s Sigrid. Den långa piren behövs när det 100 meter långa fartyget ska angöra den nya hamnen som måste byggas. Hamnen behövs för att frakta hit SMR-modulerna från utlandet. 

Artportalen

En så här stor industrianläggning kommer att påverka landskapet, växter och djur. Kanske mest för arterna, som redan nu är hotade eller ovanliga.

Jag är inte biolog, men har sedan tonåren varit naturintresserad och fotograferat mycket i S:t Annas, Gryts och Loftahammars skärgårdar.

Mitt fotointresse har bland annat medfört att jag har lagt in bilder och observationer på Artdatabankens register Artportalen. Där registreras arter från hela Sverige och databanken drivs av SLU – Sveriges Lantbruksuniversitet med huvudsäten i Uppsala, Umeå och Alnarp i Skåne. 

Jag har valt att göra sökningar på arter, som registrerats i Valdemarsviks kommun under de senaste 10 åren. Det går inte att göra sökningar för endast Gryts socken.

Fridlysta och hotade arter

Mitt urval av arter utgår från Artdatabankens lista på fridlysta och hotade arter.

Vad händer med våra arter om en stor kärnkraftsindustri förläggs i vår känsliga vik? En del flyttar till andra områden, andra arter hotas av utrotning om ännu en biotop försvinner.

Det är inte bara den vattennära miljön längs Valdemarsviken som kommer att påverkas.

Kärnkraftsbygget medför också att det blir mycket sprängningar av berg, där SMR-anläggningen och industrihamnen byggs. Breda asfalterade vägar måste byggas för att klara alla tunga transporter under den mångåriga byggperioden.

Hela landsbygden norr om Valdemarsviken och inlandet kommer att påverkas av de 100 meter breda kraftledningsgatorna som ska dras genom hela Valdemarsviks kommun fram till det befintliga stamnätet vid Falerum i Åtvidabergs kommun.

Förstör inte vår skärgård!

Kommer alla fritidsbåtar vilja fara förbi en betongindustri på Målma för att segla in till affärerna i Valdemarsvik? Eller fortsätter de hellre till Loftahammar eller Västervik?

Utbyggnad av kärnkraft ska naturligtvis byggas i anslutning till områden där befintlig kärnkraft redan finns – Oskarshamn, Ringhals och Forsmark. Där finns redan vägar och högspänningsledningar att använda.

Förstör inte vår vackra skärgårdsmiljö och ostkustens enda fjord. Alla Sveriges befintliga kärnkraftverk ligger vid öppet hav – inte åtta kilometer in i en känslig skärgård! Det finns en anledning till detta!

Låt våra lokala företagare och lantbrukare kunna fortsätta sin verksamhet.
Se till att företagsamhet runt friluftsliv och turism kan fortsätta!

Lennarts bilder på hotade och fridlysta arter

Apollofjäril
Bedömd som starkt hotad av SLU. Många rapporter om fjärilen finns längs Valdemarsviken, särskilt på den södra sidan av viken. Flest rapporter kommer från södra kommundelen (Åsvikelandet – Torrö) och från Loftahammars skärgård. Fjärilen flyger mest under högsommaren, från mitten av juni till slutet av augusti. Apollofjärilens larv lever endast på kärleksört, vit fetknopp och ibland rosenrot.

Hasselsnok
Bedömd som sårbar. Hasselsnoken är spridd i hela kommun, men de flesta rapporterna är längs norra sidan av Valdemarsviken upp emot Gryt och Fyrudden. Färgen på ormen kan variera precis som på huggorm. Både hasselsnoken och den vanliga snoken har rund pupill, medan huggormen har en slitsformad pupill. Huggormen har sitt karakteristiska zig-zag mönster på ryggen, medan hasselsnoken har två parallella rader av mörka fläckar. Huggormen kan vara svart. Det är extremt sällsynt att hasselsnoken är helsvart, enligt SLU.

Sandödla 
Bedömd som sårbar. Den är spridd i hela kommun, men flest rapporter kommer runt Valdemarsvik och längs norra sidan av Valdemarsviken. Sandödlan skiljer sig från den vanligare skogsödlan genom att den är grönfärgad på sidorna och underkäken.

Ejder
Bedömd som starkt hotad. Rapporter längs hela skärgården, inklusive de yttre 10 km av Valdemarsviken. Svensk utbredning är längs våra kuster, men ejdern har minskat med 50 procent under de senaste 10 åren!

Strandskata
Bedömd som nära hotad. Rapporter finns från hela skärgården, inklusive yttre delen av Valdemarsviken. Den har minskat sedan 1980-talet, men antalet strandskator har stabiliserats under de senaste 15 åren.

Ekoxe
Ekoxen är hotad eller saknas inom större delen av Sverige. SLU har bedömt den som livskraftig inom dess huvudutbredning, längs ostkusten från Blekinge till Östergötland samt Öland. För övrigt finns den bara på några ställen längs västkusten, Gotland och Södertörn. Finns jämnt spridd i hela kommunen, inklusive södra och norra sidan av Valdemarsviken. Ekoxen och framför allt dess larv är hårt bunden till gamla ekar.

Drillsnäppa
”Jag har tyvärr ingen bild på drillsnäppan”, säger Lennart Bäckman. Drillsnäppan har minskat under de senaste 15 åren och bedöms som nära hotad. Den är spridd i hela kommun, men flest rapporter kommer från skärgården och yttre delen av
Valdemarsviken. Drillsnäppan har ett mycket karakteristiskt sätt att flyga med lite stela, kupade vingar och vippar med stjärten när den landar. Den häckar längs steniga stränder vid våra kuster och insjöar i stora delar av Sverige.

Text och bilder: Lennart Bäckman