Kärnkraftverk i Målma hotar skyddade Natura 2000-områden
Lennart Bäckman: Är kärnkraftsbygge och industrihamn förenligt med Natura 2000-lagstiftning?
Är ett kärnkraftsbygge och en industrihamn vid Målma förenligt med Natura 2000-lagstiftningen?
Lennart Bäckman är deltidsboende vid Tappen, som ligger ett stenkast från Målma där det planeras för ett kärnkraftverk. Hans stora intresse är naturfotografering och han har fotat många fridlysta och hotade djurarter i den känsliga skärgårdsmiljön vid Målma och Valdemarsviken.
Nu har han tittat närmare på lagstiftningen som omgärdar den känsliga och skyddsvärda miljön i Valdemarsviken.
Det finns flera Natura 2000-områden runt Valdemarsviken. Sådana naturtyper har en hög skyddsstatus, eftersom Europas länder har enats om att dessa områden ska skyddas av EU-lagar.
Det största området är Kvädö-Åsvikelandet, som har ett dubbelt skydd både för sällsynta växt- och djurarter samt som särskilt utvalt område för hotade fågelarter och flyttfågellokaler. Området syns på kartan ovan som lilamarkerat.
Det finns även en mängd mindre områden utmed Valdemarsviken som är Natura 2000-områden för att bevara biologisk mångfald av växter, fåglar m.m. Dessa områden är blåmarkerade på kartan.
Utöver det finns några Natura 2000-områden som är viktiga för att skydda hotade fågelarter. Dessa områden är rödmarkerade på kartan.
Platsen för det planerade kärnkraftverket på Målma är markerat med ett rött kryss på kartan.
Enligt Natura 2000-lagstiftningen så inbegriper dessa skyddade naturområden även omgivningen. Påverkan av vattenflöden eller grundvatten utanför Natura 2000-området får inte medföra störningar i Natura 2000-området.
Områden vid Kattedal, mitt emot det planerade kärnkraftsbygget, har ett Natura 2000-skydd för hotade fågelarter och flyttfågellokaler. Strandängarna är prioriterade för att vara bra rast- och häckningsmiljöer för vadarfåglar. Tofsvipa, rödbena, ängspiplärka och buskskvätta förekommer.
Kattedalsfjärden är ett grunt vattenområde och ett utmärkt yngelområde för fisk.
”Min fundering är hur ändrad vattenströmning på grund av det stora kylvattenintaget och det varma kylvattenutsläppet från kärnkraftverket kommer att påverka den grunda Kattedalsfjärden”, säger Lennart Bäckman.
Här följer en lista på Natura 2000-områden i närheten av det planerade kärnkraftverket i Målma.
Beskrivningen av de olika områdena och definitionen av naturtyper är hämtade från ”Bevarandeplaner” utgivna av länsstyrelsen i Östergötland, se länkar längre ner i texten.
Silikatgräsmarker beskrivs som artrika naturbetesmarker eller slåtterängar med en kalkfattig (silikatrik) markgrund.
Högved
Naturtyp i området: silikatgräsmark. Prioriteringar är silikatgräsmarkerna som har en växtrikedom med bland annat fridlysta arter som Adam o Eva samt rödlistade, hotade arter som fältgentiana och månlåsbräken. Det finns även en hög artrikedom av insekter, särskilt dagfjärilar.
”Min fundering är var den eventuella nya vägsträckningen av väg 212 och den 100 m breda kraftledningsgatan mellan Målma och Falerum kommer att gå. Den täta vägtrafiken av tunga lastbilar och annan transport under alla åren för kärnkraftsbygget kommer att öka luftföroreningarna”, säger Lennart Bäckman.
Kattedal
Naturtyper i området: strandängar, stagg-gräsmark, silikatgräsmark, fuktängar, hällmarkstorräng, trädklädd betesmark. Kattedalsområdet består av vacker småkuperad hagmark och strandängar. Prioritering är silikatgräsmarker med fin växtflora och hotade fjärilar som silversmygare. Även strandängarna är prioriterade för att vara bra rast- och häckningsmiljöer för vadarfåglar. Tofsvipa, rödbena, ängspiplärka och buskskvätta förekommer. Stagg-gräsmarker är näringsfattiga men har en stor växtvariation. Den domineras dock av växten stagg (Nardus stricta) – ett lågväxande och tuvbildande gräs med smala blad.
Stjärnö – Fågelvik
Naturtyper i området: stora vikar och sund, strandängar, silikatgräsmark, hällmarkstorräng, trädklädd betesmark. Prioritering är de trädklädda beteshagmarkerna där det finns en artrikedom av växter. Den rödlistade och ”sårbara” läderbaggen (Osmoderma eremita) finns i denna naturtyp. Även stora, grunda vikar och sund bedöms prioriterade då de är ett bra reproduktionsområde för fisk samt att mynningen till den viktiga Kattedalsfjärden finns här. På Stjärnö finns en blandskog med ek och tall. Flera ovanliga arter av lavar är beskrivna.
”Min fundering är även här hur den ändrade vattenströmning på grund av det stora kylvattenintaget och det varma kylvattenutsläppet från kärnkraftsverket kommer att påverka detta Natura 2000-område”, säger Lennart Bäckman.
Arnö
Naturtyper i området: rev, strandängar, silikatgräsmark, fuktängar, hällmarkstorräng, trädklädd betesmark, taiga. Prioritering är strandängar, fuktängar, silikatgräsmarker och trädklädda betesmarker. Arnö har innerskärgårdslandskap präglat av långvarig beteshävd. Öppna områden har en rik flora som Adam o Eva, kattfot, spåtistel. På fuktängar växer Jungfru Marie Nycklar – alla orkidéer är fridlysta i Sverige. Naturtypen ”taiga” på Arnö-udden består av lågvuxen, orörd tallskog på hällmarker. I sänkorna mellan berghällarna finns fuktiga områden med hirsstarr och stagg. I klippspringor kan man hitta svartbräken. Vid Arnöström finns intressanta berghällar med upphöjda, veckande bergmönster.
Bokö
Naturtyper i området: laguner, stora vikar och sund, rev, skär, strandängar, silikatgräsmark, hällmarkstorräng, taiga, trädklädd betesmark. Prioritering är skären som har ett rikt fågelliv. De är häckningslokal för många rödlistade fågelarter. Silikatgräsmarkerna (kalkfattiga) har en varierad flora och fauna tack vare planerad betesskötsel. Hällmarkstorrängarna har många olika arter av lavar och mossor. Fetbladsväxter, styvmorsviol, bergglim, mandelblom finns.
Bokö-området omfattar även Brånnholmen, Långholmen samt många mindre öar och skär. Området är populärt bland fritidsbåtägare och känns som en levande skärgårdsö på sommaren. I det gamla fiskeläget på Bokö finns bara ett fåtal bofasta kvar. På ön finns fina slåtterängar och ekhagar med en rik växtflora.
Dannskären
Naturtyp i området: skär och små öar. Prioritering är att Inre och Yttre Dannskären med ett rikt fågelliv ska skyddas mot störningar genom tillträdesförbud under häckningssäsongen. Likaså ska predatorer som mink hållas på så låg nivå som möjligt. Till området räknas även Hamnklabben och Munkbåden. Yttre Dannskären har en rik växtlighet med baldersbrå, gräslök, gul fetknopp, kvanne, vänderot, kråkvicker, fackelblomster mm. Inre Dannskären är klippigare med färre sorter av kärlväxter.
Dannskären är ett av de artrikaste fågelskären i Östergötland. Det finns stora kolonier med skräntärna, silvertärna och tordmule. Ofta häckar även svärta, roskarl, tobisgrissla, kustlabb, silltrut och skärpiplärka på skären. Länsstyrelsen bedömer även att ökad vattentemperatur kan påverka ett lyckat häckningsresultat.
”Min fundering är att Studsvik/Kärnfull Next muntligt har angivit att en alternativ plats för att släppa ut det varma kylvattnet från kärnkraftverket (90 kubikmeter per sekund) är i närheten av Natura 2000-området Dannskären! Hur påverkar vattenströmmarna och det varma vattnet djurlivet i havet och fågellivet på Dannskären?, frågar sig Lennart Bäckman.
”Dessutom skulle man spränga en enorm tunnel under vattnet norr om Stora Ålö och Björkskär ut till ”öppet hav”. Hur påverkar sprängningarna under byggnationen grundvattnet och sötvattenbrunnarna för de aktuella skärgårdsborna och deras företag?”
Kvädö-Åsvikelandet
Naturtyper i området: laguner, stora vikar och sund, rev, havsklippor, skär, strandängar, silikatgräsmark, öppna mossar och kärr, hällmarkstorräng, taiga, trädklädd betesmark, lövsumpskog, skogbevuxen myr. Prioritering är laguner, stora vikar och sund samt skär. De är viktiga för att få en stor och varierad sammansättning av kustfåglar. Taigan består av gammal skog med mycket död ved. Det ger förutsättning för många insekter och skogsfåglar. Definitionen av rev i svenska naturområden är undervattensgrund, bankar eller moränåsar.
Kvädö-Åsvikelandet är ett mycket stort Natura 2000-område och sträcker sig från Valdemarsviken ner till Smålandsgränsen. Det skyddas av båda Natura 2000-direktiven. Det är ett stort område med skog och en stor variation av olika naturtyper. I Länsstyrelsens bevarandeplan anges förekomst av ekoxe, läderbagge, tjäder, järpe, fiskgjuse, trana, nattskärra, spillkråka.
Licknevarpefjärden innanför Kvädö är en bra yngelplats för fisk. Förbud mot motorbåtstrafik och fiske råder sedan flera årtionden. På havsbotten utanför Kvädö växer fastsittande gröna, bruna och röda makroalger samt blåstång på olika djup. Flera fågelskyddsområden med små öar och skär finns i havet med rik fågelfauna. I Länsstyrelsens bevarandeplan för havsmiljön anges förekomst av sångsvan, silvertärna, skräntärna, snatterand, gravand, strandskata, rödbena, roskarl, kustlabb, sillgrissla, tordmule mm.
Länkar:
Karta över naturskyddade områden:
https://skyddadnatur.naturvardsverket.se
https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/skyddad-natur/olika-former-av-naturskydd/
Bevarandeplaner för Natura 2000-områdena:
Högved
Kattedal
Fågelvik – Stjärnö
Arnö
Kvädö – Åsvikelandet
Bokö
Dannskäret
Regler för Natura 2000-områden
Det är förbjudet att utan tillstånd bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område.
Tillstånd krävs: Du måste sök och få tillstånd från Länsstyrelsen innan du påbörjar en åtgärd eller en verksamhet som kan påverka ett Natura 2000-områdes naturvärden negativt på ett betydande sätt.
Gäller även utanför området: Regleringen gäller även för åtgärder som ligger utanför ett Natura 2000-område ifall åtgärden riskerar att påverka miljö eller arter inne i området t.ex. via vattenflöden eller grundvattendrag.
Miljökonsekvensbeskrivning (MKB): En tillståndsansökan ska alltid innehålla en särskild miljökonsekvensbeskrivning som utreder hur naturtyperna och arterna i området kan komma att påverkas.
Ansvar och försiktighet: Det är verksamhetsutövaren som har ansvaret för att göra en riskbedömning och försiktighetsprincipen ska tillämpas.
Text och foto: Lennart Bäckman