Innehåll:

  1. Visste du att en anläggning vid Målma skulle bli ett stort kärnkraftverk?
  2. Visste du att kärnkraftverkets tyngsta komponent väger över 650 ton?
  3. Visste du att ett kärnkraftverk vid Målma skulle kräva att det anläggs en industrihamn i Valdemarsviken?
  4. Visste du att ett kärnkraftverk med sex reaktorer skulle kräva 90 kubikmeter kylvatten per sekund?
  5. Visste du att tunneln för kylvattenutlopp från Målma skulle kunna bli stor som järnvägstunneln under Hallandsåsen?
  6. Visste du att intaget av kylvatten skulle hota inre Valdemarsviken?
  7. Visste du att Valdemarsvikens vatten är för salt för att kunna användas i kyltorn?
  8. Visste du att ett kärnkraftverk skulle kräva långa breda kraftledningsgator genom kommunen?
  9. Visste du att en stor mängd kemikalier hanteras och lagras vid ett stort kärnkraftverk?
  10. Visste du att man kan förvänta sig upp till en lastbil var 90:e sekund under byggtiden?
  11. Visste du att Strålsäkerhetsmyndigheten kommit med ett synnerligen kritiskt yttrande över Kärnfull Nexts ansökan?
  12. Visste du att utbränt kärnbränsle kan behöva lagras under lång tid i anslutning till anläggningen?
  13. Visste du att en utredning på 1970-talet valde bort Valdemarsvik till förmån för andra platser?
  14. Visste du att exploatering av nya platser är onödig?
  15. Visste du att kommunen måste ta ställning för/emot ett kärnkraftverk långt innan utredningar om dess konsekvenser finns tillgängliga?
  16. Visste du att Kärnfull Nexts nya ägare anser att det är bättre att bygga ny kärnkraft på Studsviks område än platser där det inte funnits kärnkraft tidigare?

#1 Visste du att en anläggning vid Målma skulle bli ett stort kärnkraftverk?

I debatten om kärnkraft i Valdemarsvik förekommer ibland det missvisande uttrycket ”SMR-park”. Begreppet är påhittat av dem som vill få beslutsfattare och allmänhet att tro att det handlar om något litet. Men som regeringens kärnkraftssamordnare konstaterade i Sveriges Radio så skulle kärnkraftverket bli nästan lika stort som Sveriges största kärnkraftverk Forsmark [1].  Vattenfall, som projekterar för ny kärnkraft med modulära reaktorer vid Ringhals, använder inte ens uttrycket SMR utan poängterar att ”small” bara betyder att respektive reaktor har lägre effekt än konventionella storskaliga reaktorer. [2] Istället etableras flera modulära reaktorer vid samma anläggning. Det som föreslås i Valdemarsvik är ett stort kärnkraftverk och ingenting annat.

När det gäller verksamhetsområdet saknar Kärnfull Nexts ansökan såväl layout som tydligt utpekad plats där anläggningen skulle vara belägen. Ansökan anger bara ett relativt stort landområde inom den utpekade fastigheten. Vidare anges att huvuddelen av anläggningen ska placeras en bit ifrån strandlinjen för att ge visst visuellt skydd.

Föreningen har, med hjälp av en kärnkraftsexpert och en arkitekt, tagit fram en möjlig layout för ett kärnkraftverk med sex modulära reaktorer från GE Hitachi inom det angivna landområdet. Den placering som visas i figuren nedan bygger på vad som ur ett tekniskt perspektiv är minst ofördelaktigt inom det angivna området, baserat på grundförutsättningen att kärnkraftverket – enligt vad som framgår av ansökan – skulle vara placerat en bit in från vattnet.

Karta smr valdemarsvik

I figuren avser den dubbla och heldragna linjen själva verksamhetsområdet omgärdat av dubbelstaket. Den streckade linjen avser skyddsområdet som blir fysiskt avspärrat för allmänheten. Ytan innanför dubbelstaketet bedöms till ca 120-130 hektar. Den totala ytan bedöms uppgå till ca 320 hektar vilket motsvarar ca 460 fotbollsplaner. Det är utan tvekan en stor kärnkraftsanläggning det handlar om.

Ett stort kärnkraftverk med modulära reaktorer ställer samma krav på infrastruktur, såsom kylsystem, industrihamn, kraftledningar mm, som ett kärnkraftverk med konventionella reaktorer.

#2 Visste du att kärnkraftverkets tyngsta komponent väger över 650 ton?

Kärnkraftverkets tyngsta komponent utgörs av reaktortanken. Reaktortanken är en stor, trycktålig metallbehållare som rymmer reaktorhärden, där uranet klyvs och kärnreaktionen sker. För att skydda omgivningen måste reaktortanken tåla det höga tryck och den höga värme som bildas under processen. För en pedagogisk beskrivning av hur ett kärnkraftverk fungerar, se:

https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/omraden/karnkraft/sa-fungerar-ett-karnkraftverk/sa-fungerar-en-kokvattenreaktor

På en modulär reaktor från GE Hitachi väger reaktortanken ca 650 ton. [3] Det finns inga vägar som kan bära den vikten för transport till den plats där reaktorn ska etableras.

Ytterligare exempel på stora tunga komponenter är prefabricerade element till reaktorinneslutningen, turbiner, turbinkondensorer, turbingeneratorer och transformatorer.

#3 Visste du att ett kärnkraftverk vid Målma skulle kräva att det anläggs en industrihamn i Valdemarsviken?

Ett stort kärnkraftverk har ett antal synnerligen tunga komponenter, såsom reaktortankar, prefabricerade element till reaktorinneslutningen, turbiner, turbinkondensorer, turbingeneratorer och transformatorer. Det finns inga vägar som klarar transport av tex en reaktortank på 650 ton. Således krävs en industrihamn i Valdemarsviken för att kunna anlägga ett kärnkraftverk där.

Vidare krävs industrihamn för att minska mängden vägtransporter. Transport av använt kärnbränsle och kärnavfall sker också med fartyg från hamnen.

Vattenfall, som projekterar för ny kärnkraft med modulära reaktorer vid Ringhals, planerar anlägga en ny hamn trots att sådan redan finns i anslutning till Ringhals befintliga reaktorer. [4] Vattenfall räknar med upp till tre anlöp per dag med fartyg upp till 125 m under den långa byggtiden.

Under driftstiden görs årliga revisioner av kärnkraftsreaktorer, där man stoppar reaktorerna och utför service, underhåll och byter komponenter. Transporter kommer då ske via hamnen. En revisionsperiod är erfarenhetsbaserat ca 4-5 veckor för en reaktor. Med sex reaktorer skulle revisionerna i princip att pågå under ett halvår. Då man vill att reaktorerna ska producera maximalt under vinterhalvåret utförs revisionerna alltid under sommarhalvåret. Då inkräktar transporterna dock som mest på fritids- och turisttrafiken.

Kärnkraftverkets hamn är en del av skyddsobjektet. Således krävs en avspärrning av delar av Valdemarsvikens vatten. Inom denna avspärrning har allmänhet och annan sjöfart som inte avser kärnkraftverket inte tillträde.

Karta smr valdemarsvik liten

Anläggning av en hamn sker genom utfyllnad och utläggning av stenmaterial, betongelement och betongkasuner. Detta tillsammans med pålning, muddring och sprängning samt efterföljande tung fartygstrafik skulle få stora effekter både på den marina miljön i Valdemarsviken och på den visuella upplevelsen att ta sig in i och ut från Valdemarsviken.

Kärnfull Next skriver i sin ansökan att ”en RoRo-kaj vid det potentiella planområdet utreds”. Vid informationsmöte under maj uppgav man ”Gryts hamn” som ett alternativ. När man upplystes om att någon sådan inte fanns hävdade man senare att man övervägde hamnen vid Gryts varv. Den hade man dock inte ens besökt. Det framstår som att man försöker dölja det faktum att en industrihamn skulle behövas i Valdemarsviken.

#4 Visste du att ett kärnkraftverk med sex reaktorer skulle kräva 90 kubikmeter kylvatten per sekund?

Reaktorerna har bara en verkningsgrad på ca 1/3. [5] Det betyder att bara 1/3 av den värmeenergi som uppstår vid kärnklyvningen blir till elektricitet. Hela 2/3 av energin måste alltså kylas bort!

För kustförlagda kärnkraftverk sker kylningen med genomströmningskylning. Det betyder att vatten sugs in från havet och används i stora kylare (kondensorer) för att kyla reaktorerna. Värmeenergin övergår till kylvattnet som återförs till havet med en temperaturhöjning på ca 10 grader.

För sex reaktorer betyder det att ca 3400 MW [6] måste kylas bort. För att förstå vilken enorm mängd värme som skulle tillföras vattnet, så uppgår som jämförelse den elektriska effekten från Sveriges största kärnkraftverk Forsmark till 3300 MW. Man kan alltså göra tankeexperimentet att all elektricitet som produceras i Forsmark leds hit och används för att värma upp havet!

För ett kärnkraftverk med sex reaktorer behövs 90 kubikmeter vatten per sekund [7] eller 7,8 miljoner kubikmeter per dygn. Detta kan jämföras med det totala vattenflödet i Motala ström vid dess utlopp i Bråviken!

Både intag och utsläpp av kylvatten har potentiellt stor påverkan på den marina miljön. Det är således av yttersta vikt att ett kärnkraftverk placeras på en plats som har mest gynnsamma geografiska förutsättningar för att minimera dessa konsekvenser. Valdemarsviken är inte en sådan plats.

#5 Visste du att tunneln för kylvattenutlopp från Målma skulle kunna bli stor som järnvägstunneln under Hallandsåsen?

En miljöstörande verksamhet, såsom ett kärnkraftverk, ska i den mån den ska uppföras, lokaliseras till mest lämpliga plats. När det gäller kylning innebär detta en plats där både intag och utsläpp av kylvatten kan ske med minsta miljöpåverkan. Med tanke på den smala Valdemarsviken som är ostkustens enda fjord, och den känsliga skärgårdsmiljön i direkt anslutning till den föreslagna lokaliseringen, är uppenbart att Målma inte erbjuder sådana geografiska förutsättningar. Det logiska hade naturligtvis varit att välja en plats i direkt anslutning till öppet hav.

Kärnfull Next inser att det inte går att släppa ut kylvattnet i anslutning till anläggningen. Man skriver i sin ansökan att ett alternativ är ”utsläpp via ledning längre ut i viken, mot öppet hav”.
Detta skulle kräva ett enormt tunnelsystem för att leda ut kylvattnet. Frågan blir då hur stor en sådan tunnel skulle behöva vara. Kärnfull Next behandlar inte detta alls i sin ansökan.

Ett kärnkraftverk med sex reaktorer kräver 90 kubikmeter kylvatten per sekund. Utloppstunneln för Forsmark 3 [8] framstår som lämplig referens för att bedöma hur stor tunnel som skulle krävas i Valdemarsvik. Med samma strömningsförhållanden och 90 kubikmeter kylvatten per sekund, skulle tunnel här behöva ha en tvärsnittsarea på ca 100 kvadratmeter. Med ett betydligt längre tunnelsystem kan det dock krävas lägre strömningshastighet och därmed ännu större area på. Detta då för höga strömningshastigheter leder till stora tryckfall, särskilt i långa tunnlar. Skulle flera mindre tunnlar byggas innebär det att den totala gemensamma arean skulle behöva vara ännu större pga de ökade strömningsförlusterna.

Som jämförelse utgörs järnvägstunneln under Hallandsåsen [8] av två stycken rör med fri luftarea på ca 60 kvadratmeter, totalt ca 120 kvadratmeter. Vidare är tunneln, som är Sveriges längsta järnvägstunnel, 8.7 km lång vilket är i linje med avståndet från det föreslagna kärnkraftverket ut till öppet hav. Att anlägga tunnel för kylvattenutlopp vid Målma är alltså fullt jämförbart med järnvägstunneln under Hallandsåsen! Detta visar ytterligare att platsen i grunden är fel vald.

Man kan även göra jämförelse med dimensionerna för en tunnelbana. En dubbelspårtunnel har där en tvärsnittsarea på 54 kvadratmeter. [9] De 100 kvadratmeter ovan motsvarar då en tunnelbana med 3-4 spår.

Det ska även noteras att anläggning av ett sådant här tunnelsystem för utlopp av kylvatten inte på något sätt skulle lösa problematiken för inre Valdemarsviken med intag av samma enorma mängd kylvatten.

#6 Visste du att intaget av kylvatten skulle hota inre Valdemarsviken?

Både intag och utsläpp av kylvatten har potentiellt stor påverkan på den marina miljön.[10] Ett intag av 90 kubikmeter kylvatten per sekund placerat långt in i den smala Valdemarsviken, bara ca 2 km utanför fjordens tröskel vid Krogsmåla, skulle påverka utbytet av vatten till inre Valdemarsviken och riskera leda till minskad syrehalt och salthalt. Detta skulle få potentiellt stora effekter på vattenkvaliteten och den marina miljön i den inre delen av Valdemarsviken.

I Kärnfull Nexts ansökan berörs dock endast konsekvenser för yttre Valdemarsviken. Konsekvenserna för inre Valdemarsviken utelämnas helt. Detta trots att Kärnfull Next uppmärksammats på riskerna för inre Valdemarsviken vid flera tillfällen. I ansökan skriver Kärnfull Next att de miljömässiga utmaningarna är identifierade, men detta är alltså helt felaktigt.

#7 Visste du att Valdemarsvikens vatten är för salt för att kunna användas i kyltorn?

I Kärnfull Nexts ansökan nämns kyltorn som ett alternativt sätt att kyla kärnkraftverket. Kyltorn används för kärnkraftverk placerade vid stora floder såsom Rhone och Loire där det finns stor tillgång till sötvatten men där genomströmningskylning inte är möjligt. Kyltorn kräver just sötvatten eftersom salt i vattnet skulle korrodera utrustningen i kyltornen och förstöra dess funktion. Även om vattenåtgången blir lägre med kyltorn så är den ändå enorm. Med de antaganden som ansökan anger skulle sötvattenförbrukningen bli upp till 4.5 kubikmeter per sekund för sex reaktorer. För att förstå omfattningen, motsvarar detta förbrukningen av färskvatten för över 2,5 miljoner svenskar. Varifrån dessa mängder sötvatten skulle tas framgår inte av ansökan.

För att illustrera mängden salt i havsvattnet kan nämnas att med ovan nämnd förbrukning skulle nästan 2000 ton salt per dygn behöva hanteras i det fall man tänker sig att använda sådant vatten.[11]

Kärnfull Next har inte kunnat visa på någon referensanläggning i världen som med kyltornsteknik baserat på aktuell salthalt kan kyla bort 3400 MW. I en intervju i Dagens ETC påstår Kärnfull Nexts Christian Sjölander att det finns mekaniska kyltorn på termiska kraftverk i USA som använder sig av vatten med liknande egenskaper som i Östersjön.[12] Dock kan han inte ge något specifikt exempel och hänvisar till sekretess. På informationsmöte i maj uppger företagets representanter att det skulle vara kyltorn från företaget SPX Technologies. Deras största varianter är dock för datacenter och har kapacitet för några få MW i storlek, att jämföra med det totala kylningsbehovet på 3400 MW. Vidare uppger SPX Technologies att förorening av klorid får uppgå till maximalt 300 ppm. Detta motsvarar en salthalt som bara är en tiondel av den salthalt som råder i Valdemarsviks innerskärgård.

Rent generellt är kyltorn en både sämre och dyrare teknisk lösning än genomströmningskylning med havsvatten. Att ansökan överhuvudtaget tar upp kyltorn visar att platsen är fel vald och kan ses som ett tecken på att Kärnfull Next förstår att platsen är olämplig för genomströmningskylning som annars är den mest lämpade tekniken för kustförlagda kärnkraftverk. Att diskutera kyltorn på en plats som saknar tillgång till sötvatten i den omfattning som behövs är inte seriöst.

#8 Visste du att ett kärnkraftverk skulle kräva långa breda kraftledningsgator genom kommunen?

Ett kärnkraftverk av föreslagen storlek måste anslutas till 400 kV stamnät. Kärnfull Nexts Christian Sjölander beskrev i en intervju dessa som ”riktigt stora elledningar”.[13]

Ansökan specificerar inte antalet planerade kraftledningar för Valdemarsvik men känt är att Svenska Kraftnät bygger med så kallad redundans (flera parallella kraftledningar samt eventuellt även i flera riktningar) för att minska elsystemets känslighet för störningar. Så är fallet vid samtliga svenska kärnkraftverk, inklusive nedlagda Barsebäck. Som exempel har Ringhals fyra parallella 400 kV kraftledningar ut från kärnkraftverket samt en 130 kV kraftledning för inmatning. Breda och långa kraftledningsgator skulle få stor påverkan på landskapsbild och boendemiljöer i kommunen.

Valdemarsvik med omnejd saknar större konsumenter av el. Den el som produceras matas direkt ut på stamnätet för transport antingen söderut mot Skåne och kontinenten eller norrut mot Norrköping och vidare mot Mälardalen. Den dragning som finns beskriven i ansökan är långt ifrån given. Den kraftledning som passerar Falerum saknar den kapacitet som krävs. Närmaste ställverk i stamnätet söderut finns i Ekhyddan vid Oskarshamns kärnkraftverk. Närmaste norrut finns i Kimstad utanför Norrköping.

Det finns således en möjlighet att en dragning skulle ske med dubbelledning strax öster om Valdemarsviks centralort och vidare norrut förbi Gusum och Ringarum mot Kimstad, och ytterligare en dubbelledning över Valdemarsviken och vidare söderut mot Oskarshamn och Ekhyddan. Oavsett den exakta sträckningen kan vi konstatera att riksintresset runt en enkel kraftledning i stamnätet är 100 m brett och att stora arealer mark skulle tas i anspråk.[14]

Kärnfull Next konstaterar i sin ansökan att dragningen av kraftledningar är en fråga för Svenska Kraftnät. Detsamma gäller såväl antal kraftledningar som sträckningar. Vid tiden för kommunens beslut om tillstyrkande kommer det råda stor osäkerhet om eventuell kommande dragning trots att frågan har väldigt stor påverkan på hela kommunen.

Värt att notera är att Svenska Kraftnät som ansvarar för stamnätet anser att det är bäst att bygga kärnkraft där det redan finns kapacitet i ledningsnätet.[15]

Utöver anslutning mot 400 kV-nätet för utmatning av el, kan det även komma att krävas anslutning mot 130 kV-nätet för att få en oberoende inmatning. Detta skulle ge upphov till ytterligare behov av ledningsgator genom kommunen.

#9 Visste du att en stor mängd kemikalier hanteras och lagras vid ett stort kärnkraftverk?

Användande, hantering samt transport av stora mängder farliga kemikalier och de miljörisker det för med sig är en ofta förbisedd konsekvens av ett kärnkraftverk. Detta berörs inte alls i Kärnfull Nexts ansökan, medan det behandlas av Vattenfall i deras material för Ringhals. [16] På grund av användning av kemikalier som kan ge allvarliga kemikalieolyckor skulle verksamheten omfattas av Sevesolagstiftningen. Den gäller företag som hanterar eller lagrar stora mängder farliga kemikalier över vissa gränsvärden, och innebär bl a att allmänheten måste informeras om riskerna.

Under byggtiden kommer ett stort antal kemiska produkter användas. Även under drift krävs flera olika typer av kemikalier. Ett exempel som Vattenfall tar upp är natriumhypoklorit av olika koncentrationer, totalt räknar de med ca 7000 ton per år. Utspädd natriumhypoklorit kallas i dagligt tal klorin. Natriumhypoklorit är frätande.

Natriumhypoklorit används för att reducera biologisk påväxt i kylvattensystemet och följer med kylvattnet ut i havet. Doseringen är högst sommartid när påväxt är som störst. Process- och underhållskemikalier som bor, lut, svavelsyra och metaller kan även komma att släppas ut i havet.

Större volymer av flytande kemiska produkter skulle behöva lagras i tankar på verksamhetsområdet. Mängden bränsle, främst diesel till arbetsfordon, bedöms av Vattenfall årligen under byggtiden uppgå till 4000 ton. Detta inkluderar inte anläggande av hamn. Under drift behöver även bränsle till reservkraftaggregat lagras i stora cisterner.

Under drift kan ett antal ämnen med miljöfarliga och hälsofarliga egenskaper samt ämnen som kan utgöra fysikalisk fara bli aktuella. Ett exempel är Hydrazin som är frätande, giftigt, cancerogent och mycket giftigt för vattenlevande organismer. Läckage kan bilda ångor och hur dessa då sprids beror på väderförhållanden och läckagets omfattning. Hydrazin har egenskaper för att motverka korrosion i rörsystem och användningen uppskattas av Vattenfall till 200 ton per år.

#10 Visste du att man kan förvänta sig upp till en lastbil var 90:e sekund under byggtiden?

Under byggtiden på mer än tio år skulle kommunen utsättas för stora påfrestningar. Ett exempel är de stora mängderna tunga vägtransporter. Kärnfull Next skriver i sin ansökan inget om den förväntade omfattningen av tung trafik under byggtiden, men vid Ringhals planerar Vattenfall för mellan 5600 – 13300 tunga fordon per månad vilket motsvarar 180-440 tunga fordon per dygn. [17] VD:n för Videberg kraft, som är det dotterbolag till Vattenfall som ska operera/driva anläggningen där, illustrerade på ett IVA-seminarium tidigare i år att det kan handla om upp till en lastbil var 90:e sekund. [18]

De stora volymerna av tunga transporter skulle ge en omfattande påverkan på stora delar av Valdemarsviks kommun under lång tid. Enligt Kärnfull Nexts ansökan ska tillfartsväg till anläggningen ansluta till väg 212. Väg 212 uppges utgöra ”en god och robust grund för etablering av anläggningen”. En mer rimlig bedömning är att den tvärtom är direkt olämplig. Både tillfartsvägen och väg 212 kommer att utsättas för stora mängder tung trafik, särskilt under byggtiden. Väg 212 går rakt igenom Valdemarsviks centralort, förbi tex Vammarskolan och småbåtshamnen.

#11 Visste du att Strålsäkerhetsmyndigheten kommit med ett synnerligen kritiskt yttrande över Kärnfull Nexts ansökan?

Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har på regeringens uppdrag yttrat sig över Kärnfull Nexts ansökan.[19] Det är tre aspekter som omfattas av myndighetens yttrande:

1. Vilka fördelar och nackdelar som SSM bedömer finns med den typ av verksamhet som ansökan avser

2. Om SSM bedömer att anläggningen är lämplig på den avsedda platsen ur ett beredskapsperspektiv

3. Om SSM bedömer att det finns förutsättningar för att omhänderta kärnämne eller kärnavfall från anläggningen

Dessa aspekter är högst centrala i bedömningen av företagets ansökan.

SSM skriver i sitt yttrande,

– att ansökan inte är tydlig om hur verksamheten faktiskt ska bedrivas och vilken påverkan blir på människor och miljö

– att viktiga uppgifter är bristfälliga och i vissa fall felaktiga

– att sökanden saknar viktig kunskap om kärnämneskontroll

– att redogörelsen för beredskaps- och planeringszoner innehåller felaktigheter för samtliga zoner som ingår 

– att ansökan saknar detaljer om vilken reaktorteknik som faktiskt är aktuell

– att det saknas en avfallsplan för använt kärnbränsle och kärnavfall

– att redovisningen av kompetens och bemanning inom företaget är ofullständig.

Myndighetens kritik är särskilt tung när det gäller förutsättningar för att omhänderta kärnämne och kärnavfall. Slutsatsen är tydlig:

”SSM bedömer … att ansökan inte visar att det finns förutsättningar att omhänderta kärnämne och kärnavfall…Ansökan redovisar ingen plan för att säkra kompetens inom området…”

#12 Visste du att utbränt kärnbränsle kan behöva lagras under lång tid i anslutning till anläggningen?

Ett kärnkraftverk genererar stora mängder radioaktivt avfall. De använda bränsleelementen placeras först i bränslebassänger i anslutning till reaktorn för att kylas. Där förvaras bränsleelementen i ett antal år. Därefter ska det använda bränslet mellanlagras före slutförvar. För det befintliga kärnkraftsprogrammet i Sverige sker detta vid CLAB (Centralt mellanlager för använt kärnbränsle) i Oskarshamn, men för eventuell ny kärnkraft i Sverige finns inget mellanlager. Utöver mellanlager för använt kärnbränsle och kärnavfall saknas även för ett eventuellt nytt svenskt kärnkraftsprogram ett slutförvar. Det slutförvar som nyligen börjat anläggas vid Forsmark avser endast det befintliga kärnkraftsprogrammet.

Kärnfull Nexts ansökan berör hantering av använt kärnbränsle och kärnavfall men inte på ett sätt där det tydligt framgår att mellanlagring högst troligt skulle behöva ske på verksamhetsområdet. Ansökan nämner CLAB men berättar inte att detta bara avser befintligt kärnkraftsprogram. Vattenfall däremot, redovisar tydligt och transparent att man planerar för att mellanlagring ska kunna ske på plats vid Ringhals under hela drifttiden på 60 år. [20]

Den samlade bränslemängden för sex reaktorer skulle vid varje tidpunkt uppgå till ca 300 ton urandioxid medan den årliga förbrukningen av bränsle skulle uppgå till 50 ton. Mängden använt kärnbränsle samt kärnavfall som skulle behöva mellanlagras på plats skulle alltså öka successivt. Räknat på 60 års drift skulle ca 3000 ton använt bränsle behöva mellanlagras. Utöver använt kärnbränsle behöver även låg- och mellanaktivt radioaktivt avfall som uppstår i verksamheten hanteras och lagras. Det senare bedöms av Vattenfall till ca 900 kubikmeter per år under drifttiden.

Kärnfull Nexts ansökan fick skarp kritik av Strålsäkerhetsmyndigheten där det bedömdes att ansökan inte kunde visa att det finns förutsättningar att omhänderta använt kärnbränsle och kärnavfall. I en komplettering skriver företaget att man nu planerar för lagring av använt kärnbränsle inom anläggningsområdet under hela den period som löper till dess att slutförvarslösning finns tillgänglig.[21]

Det är viktigt att framhålla att såväl mellanlagring som slutförvar kan upprättas utan att kommunen har något veto. [22] Innebörden av detta är att om ett kärnkraftverk etableras i Valdemarsvik, så kan mellanlagret komma att permanentas och platsen bli föremål för slutförvar i det fall regeringen finner det lämpligt.

#13 Visste du att en utredning på 1970-talet valde bort Valdemarsvik till förmån för andra platser?

Kärnfull Nexts ansökan besvarar inte i något avseende frågan varför Målma vid Valdemarsviken skulle vara den mest lämpliga platsen i Sverige för ett kärnkraftverk. Ansökan refererar till en utredning från 1970-talet och använder detta som ett huvudargument. Det stämmer att Gryt fanns med i de breda lokaliseringsstudier som gjordes under kärnkraftens expansionsperiod. Men det gjorde också många andra platser. Efter utredningar valdes ett antal förstahandsalternativ som mest lämpade för lokalisering, bland dem Ringhals, Barsebäck, Forsmark.  För kusten i Östergötland och norra Småland valdes Oskarshamn, medan andra alternativ tydligt valdes bort. Kärnfull Next har dock inte tillgång till dessa mer lämpliga platser då de kontrolleras av andra aktörer. Ett enskilt företags intresse av lokalisering ska naturligtvis inte gå före allmänintresset i denna typ av fråga.

Sedan 1970-talet har vissa förutsättningar förändrats som än mer visar på platsens olämplighet. Besöksnäringens betydelse för kommunen är tex idag en helt annan än den var då, vilket med stor sannolikhet beror just på att kusten och skärgården har varit skyddad och därmed fått en alltmer unik karaktär jämfört med andra, mer exploaterade platser. Vidare har förståelsen för behovet av att skydda unika och känsliga natur- och skärgårdsmiljöer utvecklats. De grundläggande geografiska förutsättningarna är dock naturligtvis oförändrade.

#14 Visste du att exploatering av nya platser är onödig?

En relevant fråga att ställa sig är huruvida det faktiskt finns ett behov av att etablera ny kärnkraft på helt nya platser i Sverige. I fallet Valdemarsvik innebär det även att den lagstiftning om Obruten kust, som skyddar Sveriges sista kvarvarande kuststräckor från storskalig exploatering, behövde rivas upp. 

I Kärnfull Nexts ansökan refereras till en målsättning om 10000 MW ny kärnkraft till 2045 i Sverige. Regeringen preciserade i januari 2026 att dess kärnkraftsprogram endast avser ca 5000 MW, vilket motsvarar fyra konventionella reaktorer. [23]  Att programmet skulle vara större avfärdas av finansmarknadsminister Niklas Wykman. Enligt Wykman är det dyrt att bygga ny kärnkraft och det finns inte offentligt ekonomiskt utrymme för mer. Vidare bedömer han att EU kommissionen inte skulle godkänna statsstöd i större omfattning. Att regeringens program avser 5000 MW upprepades den 10 april. [24]  Hälften av programmet hanteras i statsbudgeten för 2026. De sammanlagda ramarna i statsbudgeten för de första ca 2500 MW uppgår till 840 miljarder kronor. [25]

För att få till stånd investeringar i ny kärnkraft är statlig finansiering och riskdelning en förutsättning enligt såväl regeringen som kraftbolagen. [26]  Statliga Vattenfall kräver inte bara sådant stöd utan även direkt statligt majoritetsägande för att överhuvudtaget överväga ny kärnkraft vid Ringhals. Att det skulle etableras ny kärnkraft på kommersiella grunder är helt uteslutet. Behovet av nya platser är därigenom alltså helt beroende av storleken på systemet för statligt stöd.

Vattenfall har ambitionen att vid Ringhals bygga 1500 MW i ett första steg samt ytterligare 1000 MW i ett andra steg. [27] Även om man beaktar hela regeringens kärnkraftsprogram på 5000 MW, inklusive den del som fortfarande ligger utanför statsbudgeten, handlar det alltså om i storleksordningen högst två ytterligare platser utöver Ringhals för att kunna realisera kärnkraftsprogrammet. [28]  De platser där kärnkraft redan har byggts räcker definitivt för detta. Som exempel kan nämnas att i direkt anslutning till Forsmarks kärnkraftverk finns en 350 hektar stor fastighet detaljplanerad för kärnkraft samt att det på Ävrö i direkt anslutning till Oskarshamns kärnkraftverk finns en 240 hektar stor fastighet där detaljplanearbete pågår. [29]

Behovet att exploatera helt nya platser finns helt enkelt inte. Att etablera kärnkraft vid Valdemarsviken är således inte bara olämpligt utan även onödigt, särskilt då kommunen ligger vid en av de mest skyddsvärda kusterna i Sverige.

#15 Visste du att kommunen måste ta ställning för/emot ett kärnkraftverk långt innan utredningar om dess konsekvenser finns tillgängliga?

I ansökan begärs sammanfattningsvis att regeringen ska ta ställning till fyra delfrågor:

1. Om verksamheten är berättigad, dvs. om fördelarna överväger nackdelarna ur ett strålskyddsperspektiv.

2. Om platsen inte är olämplig ur ett beredskapsperspektiv, inklusive en preliminär bedömning av skyddszoner och åtgärder.

3. Om det är möjligt att ta hand om kärnämne och kärnavfall, vilket sannolikt innebär mellanlagring på plats i upp till 60 år.

4. Att anta en plan för anläggningens lokalisering och förutsättningar, inklusive en strategisk miljöbedömning.

Efter att regeringen har avgjort de tre första frågorna måste Valdemarsviks kommun ta ställning genom ett beslut i kommunfullmäktige: att tillstyrka eller avstyrka (veto) regeringens plan och ansökan. Ett avstyrkande innebär att processen inte kan gå vidare.

Den avgörande skillnaden – tidigarelagt kommunalt beslut

Den nya tillståndsordningen [30] innebär att kommunens ställningstagande framtvingas i ett mycket tidigt skede. Detta skiljer sig avsevärt från den nuvarande processen där kommunens veto kommer in sent, efter omfattande och detaljerade utredningar och en fullständig miljökonsekvensbeskrivning.

I den gällande ordningen – som för närvarande tillämpas av Vattenfall i Ringhals – får kommunen således ett betydligt mer komplett och genomarbetat beslutsunderlag att ta ställning till. Det ger både bättre insyn och större reellt inflytande. Det är viktigt att understryka att valet av tillståndsordning ligger hos företaget. Den etablerade, nu gällande processen finns fortfarande kvar och hade utan problem kunnat användas men av något skäl har Kärnfull Next inte valt den möjligheten. Skälen till det kan vi bara spekulera i, men oavsett innebär det att kommunens situation blir svårare än vad den annars hade behövt vara.

Det är viktigt att notera att beslutet att till- eller avstyrka är bindande i fem år utan möjlighet till ändring under denna femårsperiod. Detta gäller oavsett om det tillkommer ny information eller om omständigheter i övrigt skulle förändras.

Konsekvenser för Valdemarsviks kommun

Den nya ordningen innebär i praktiken en omfördelning av risk.

  • Risken minskar för företaget, eftersom kostsamma utredningar inte behöver göras i ett tidigt skede.
  • Risken ökar för kommunen, som måste fatta avgörande beslut baserat på preliminär och ofullständig information.

Ett tillstyrkande från kommunen i detta skede är ett högriskbeslut, eftersom konsekvenser inte är tillräckligt klarlagda. Kommunen tvingas ge upp sitt viktigaste påverkansverktyg – vetot – innan ett fullgott underlag finns. Därmed spelar kommunen ut sitt starkaste kort i förtid, vilket inte ligger i kommunens eller invånarnas intresse.

Kärnfull Nexts perspektiv

Kärnfull Nexts Christian Sjölander beskrev processen ur företagets perspektiv i SvD 13 juni 2026 [31]:

”Det handlar om hundratals miljoner för förberedelserna innan man har fått tillstånd enligt kärntekniklagen och mark- och miljödomstolen. Det blir ett väldigt omfattande arbete och då vill vi jättegärna ha de här mer subjektiva bedömningarna från kommunen innan vi börjar med det.”

I den ansökan om finansiering [32] som Kärnfull Nexts ägare Studsvik gjort till regeringen, anges att:

”Miljökonsekvensbeskrivningar och inledande ansökningar om tillstånd enligt kärntekniklagen planeras att lämnas in under 2028.”

Detta förutsätter då att kommunen först sagt ja och givit upp sitt veto.

En viktig aspekt för kommunen är i vilken utsträckning man skulle bli tvungna att bära kostnader i anslutning till en etablering. I en annons i Valdemarsviksbladet (#7 2026) skriver Kärnfull Next apropå kostnader för kommunen: ”Det går inte att ge en detaljerad bild av dessa kostnader idag, då det till stor del beror av de villkor och krav som ställs i det fortsatta arbetet med tillstånd.”

Detta är alltså ytterligare ett exempel på viktiga förutsättningar som inte kommer vara kända för kommunen när man tar sitt beslut.

Vidare skriver man i annonsen:

”Under de kommande åren kommer frågor om miljö, teknik, säkerhet, elnätsanslutning, transporter, samhällspåverkan och beredskap att analyseras mer detaljerat än hittills” samt ”Kärnfull Next och Studsvik ansvarar för att ta fram de underlag och eventuell kompletteringar som myndigheterna efterfrågar”.

Det kan inte råda något som helst tvivel om att kommunens tillstyrkande, där man ger upp sitt veto, ligger tidsmässigt före alla de utredningar och undersökningar som är av vikt för kommunen. I ett sådant här läge finns bara ett rimligt sätt för kommunen att agera – att säga NEJ!

#16 Visste du att Kärnfull Nexts nya ägare anser att det är bättre att bygga ny kärnkraft på Studsviks område än platser där det inte funnits kärnkraft tidigare?

Börsbolaget Studsvik, som är verksamt inom kärnkraftsbranschen, har under 2026 förvärvat Kärnfull Next. Studsvik har ansökt om tillstånd för ett kärnkraftverk i anslutning till företagets anläggning i Studsvik norr om Nyköping. Företagets vd Karl Thedéen uttryckte sig så här i anslutning till att ansökan offentliggjordes[33]:

”Förutsättningarna borde finnas för att det ska gå smidigare att bygga på Studsviks område än platser där det inte funnits kärnkraft tidigare”

Kärnfull Nexts nya ägare anser alltså att lokalisering i Studsvik är mer förmånligt än att exploatera nya platser. Studsvik har även ansökt om statliga subventioner för ny kärnkraft. Dock har man bara sökt finansiering för en lokalisering, Studsvik eller Valdemarsvik.

Vidare uppger man i sin ansökan om statliga subventioner att det finns ett antal aspekter som talar för Studsvik.[34] Man skriver:

”Nyköpings kommuns översiktsplan, planeringsstrategi och energiplan pekar samlat ut Studsviksområdet som lämpligt för fossilfri energiproduktion” samt

”Bland projektets styrkor märks den befintliga kärntekniska verksamheten och den etablerade kompetensbasen vid Studsvik Tech Park, befintlig industriell infrastruktur inklusive hamn för transport av tunga komponenter, befintlig kapacitet för avfallshantering på platsen, gällande detaljplan för kärnteknisk verksamhet sedan 1975 samt mycket gynnsamma beredskapsförhållanden i låg befolkningstäthet.”

Dessa talar entydigt för Studsvik och därmed emot Valdemarsvik.

[1] SR 2026-03-25, Små reaktorer tar stor plats: ”Nästan lika stort som Forsmark”

[2] https://group.vattenfall.com/se/siteassets/sverige/var-verksamhet/energislag/samradsunderlag-10-februari-2026.pdf

[3] https://www.gevernova.com/content/dam/gevernova-nuclear/global/en_us/documents/carbon-free-power/005N9751-BWRX-300-General-Description.pdf

[4] https://group.vattenfall.com/se/siteassets/sverige/var-verksamhet/energislag/samradsunderlag-10-februari-2026.pdf

[5] https://www.gevernova.com/content/dam/gevernova-nuclear/global/en_us/documents/carbon-free-power/005N9751-BWRX-300-General-Description.pdf

[6] https://www.gevernova.com/content/dam/gevernova-nuclear/global/en_us/documents/carbon-free-power/005N9751-BWRX-300-General-Description.pdf

[7] https://www.gevernova.com/content/dam/gevernova-nuclear/global/en_us/documents/uk-smr/en/10.pdf

[8] 49 kubikmeter per sekund/55 kvadratmeter:
https://www.visitforsmark.se/app/uploads/sites/6/2016/10/information_om_forsmark_2013.pdf
https://www.skb.se/publication/1363598/R-07-10.pdf
https://web.archive.org/web/20121113132713/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Skane/Hallandsas/Byggnation/Byggteknik/Snabbfakta/

[9] https://nyatunnelbanan.sll.se/wp-content/uploads/files/Teknisk%20beskrivning_1.pdf

[10] https://group.vattenfall.com/se/siteassets/sverige/var-verksamhet/energislag/samradsunderlag-10-februari-2026.pdf

[11] 4.5 kubikmeter vatten väger 4.5 ton. Innerskärgården har enligt kommunens naturvårdsprogram salthalt på ca 5 promille. 3600 sekunder per timme. 24 timmar per dygn. 4.5 * 0.005 * 3600 * 24 = 1944 ton per dygn

[12] https://www.etc.se/klimat-miljo/kaernkrafts-vd-slaar-ifraan-sig-kritiken

[13] https://www.svd.se/a/lnnOdG/ledningar-till-ny-karnkraft-kan-ta-15-ar

[14] https://www.svk.se/utveckling-av-kraftsystemet/samhallsplanering/transmissionsnatet-ar-riksintresse/

[15] https://www.svd.se/a/lnnOdG/ledningar-till-ny-karnkraft-kan-ta-15-ar

[16] https://group.vattenfall.com/se/siteassets/sverige/var-verksamhet/energislag/samradsunderlag-10-februari-2026.pdf

[17] https://group.vattenfall.com/se/siteassets/sverige/var-verksamhet/energislag/samradsunderlag-10-februari-2026.pdf

[18] https://www.iva.se/det-iva-gor/evenemang/ny-karnkraft-i-sverige—mojligheter-utmaningar-och-vagval/

[19] Strålsäkerhetsmyndigheten, ”Yttrande över ansökan om godkännande av kärnteknisk anläggning”, 2026-06-03

[20] https://group.vattenfall.com/se/siteassets/sverige/var-verksamhet/energislag/samradsunderlag-10-februari-2026.pdf

[21] ”Komplettering av ansökan om godkännande av kärnteknisk anläggning”, 2026-07-14

[22] Lag om regeringens godkännande av kärntekniska anläggningar, 18 §

[23] SvD 2026-01-23, ”Regeringen: Sverige ska inte bygga tio reaktorer”

[24] https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2026/04/ny-karnkraft-ar-en-samhallsinvestering-som forutsatter-en-ny-roll-for-staten/

[25] Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 21, avsnitt 2.9.13 och 2.9.14.

[26] Prop. 2024/25:150, Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft, avsnitt 4.2

[27] Vattenfall Presseminarium 2025-08-21, ”Nedselektering av leverantörer och nästa steg”.

[28] 1250 MW motsvarar i storleksordningen en konventionell reaktor alternativt fyra samlokaliserade modulära reaktorer av den typ som är aktuell i Valdemarsvik.

[29] Se t ex ”Ny kärnkraft till Oskarshamn”, Projektrapport, 2025-09-24, s 19 eller ”Tematiskt tillägg till översiktsplanen för Östhammars kommun – energiproduktion och eldistribution”, Samrådsförslag, 2025-05-02, s 17.

[30] Lag (2026:585) om regeringens godkännande av kärntekniska anläggningar

[31] https://www.svd.se/a/JOlzXj/karnfull-next-vill-bygga-nya-reaktorer-bland-sommarstugor-batar-och-betande-kor

[32] ”Ansökan om statligt stöd för investering i ny kärnkraft”, 2O26-O6-12, Studsvik AB

[33] https://efn.se/studsvik-ansoker-om-att-bygga-ny-karnkraft-utanfor-nykoping

[34] ”Ansökan om statligt stöd för investering i ny kärnkraft”, 2O26-O6-12, Studsvik AB